Alla skriver - Varför? Här är lite om författare till böcker som vi säljer

Det kommer ut minst 6000 nya böcker i Sverige varje år.
– Unga skriver. Gamla skriver. Alla skriver. Varför skriver folk?
Jag skall ta några exempel och börjar med ingenjören, konstruktören, teknikern Fritz Lilja.

Fritz Lilja gav ut tre diktböcker, den första när han var i 80-årsåldern, de två sista efter att han fyllt 90 år.
Dom sålde inte mycket, lyrik säljer knappt något i vårt land idag, speciellt som människor inte vet att böckerna finns.
För det kommer alltså ut 6000 nya böcker i Sverige varje år. Men bara högst 600 av dom nämns i media. Och dom som nämns i TV och andra riksmedia, är nästan bara "kändisarnas" böcker. Men det fåtal som skaffat sig eller lånat Fritz Liljas böcker har fått SIN upplevelse. Och dom som besökte Sandvikens kyrka den 16 april 2005, och hörde Liljas dikter varvat med musik, glömmer aldrig den kvällen.

Varför skriver folk?
 Fritz Lilja, var en fin gammal man. Vi var med och firade hans 90-årsdag och hans 95-årsdag. Han dog 2010. Fram till slutet skrev han dikt på dikt, medveten om att det, i och med hans böcker, skulle finnas spår av honom i framtiden, på bibliotek och i en och annan människas bokhylla.
Det är säkert ett av skälen till att många äldre skriver, memoarer men också dikter. De vill lämna något beständigt till eftervärlden.
Men det finns många andra orsaker, jag ska ta exempel på motiv som de författare haft, som jag har hjälpt att få ut sitt skrivna i bokform.

Exempel på motiv

Doktor Ture Vickhoff i Växjö jobbade fortfarande på sin praktik när han var 93 år. Då hade han glädjen att äntligen få in sina rön i Läkartidningen, sin upptäckt att det ökade cirkulationen och gjorde att folk slapp amputation genom något så enkelt som att smörja benen med vanlig matolja.
För att få den nyttiga kunskapen spridd skrev han boken ”Matolja som läkekonst”.

Arbogatandläkaren Sven Rosenbaum konstaterade att det gjorts 1 miljon rotfyllningar i landet med den s k N2-metoden, utan att en enda lagning misslyckats. Trots det stoppade Socialstyrelsen metoden. Så Rosenbaum skrev en bok för att få ut sitt budskap.

Pensionerade posttjänstemannen Gunnar Carlsson, med 8 års skolgång bakom sig, skrotade den grundmurade så kallade "mekaniska värmeteorin "och ville att folk skulle få veta det, så han skrev "Värmets natur". Som ingen tidning vågade skriva om.

Håkan Helgetun ville varna för metaller i tänder. I sin bok ”Tänderna” gav han exempel på folk blev dramatiskt friska från allvarliga krämpor bara genom att ta bort sin enda guldtand och lämna amalgamet kvar.

Barnpsykolog Hans Nyström hade aldrig behövt mer än 6 dagar för att få ett "stökigt" barn permanent lugnt och hjarmoniskt. Helt utan skäll eller smäll. Och ville lära ut det. Med sin bok "Positiv barnafostran" som han förresten presenterade för förskollärare i Arboga för några år sedan. Han är ca 60 år.

Ursula Liljeholm är ungefär 10 år äldre och ville - med foton och brevskörd - berätta om sin 25-åriga kärlekshistoria med Regelskeppet Vasas upptäckare Anders Franzén. Det blev boken "Till Anders i himmelen".

Svårt att bli utgiven
Det är svårt för "okända" att få böcker utgivna på de vanliga förlagen. Där duger i princip bara TV-kändisar. Och knappt det. Förre statsministern Göran Persson fick betala 200.000 kr till Bonniers för att få sina memoarer utgivna.
Ett rejält exempel på hur svårt det är att bli utgiven, är Nils Vilhelm Utter. När han var 77 år kom hans bok, Axplock, ut. Som han skrev när han var 30, då tidningen Expressen skrev om hans dikter och att de borde bli utgivna. Men det tog ett 40-tal år innan tidningens tanke – Utters diktbok – blev verklighet.

Unga publicerar sig på nätet
Idag är det ännu svårare och bli utgiven. Det är säkert därför att dom publicerar sig mest på nätet, dom väldigt väldigt många unga som skriver. Inte minst dikter.
Ofta om kärlek. Som i Maria Rydhagens bok "Maria 13".
Också de unga har olika skäl till varför dom skriver.
Anna-Maria Rothoff var 19 år när hennes mamma dog och hon kände sig tvungen att i dikter klä sin sorg, i boken "Dikter till mor och efteråt"
Katarina Jo ville i dikter beskriva hur det är att vara både blind och döv.
Hon ville också visa hur det var att vara både blind och döv - och tonåring - och kär. Den boken har förresten en Arbogaanknytning. Omslaget är målat av en Arbogason. Jahn Westerlund.

Lokala författare

Tre lokala författare vill jag nämna, kända från Arbogas horisont.
Vid en förttarafton i fjol fick de svara på frågan varför de skriver, plus läsa lite ur sin bok och fick sedan några följdfrågor.
Det var Lars Eric Nilsson som skriver lyrik och kommit ut med boken ”En bit papper”.?
Birgit Johansson, läste ur sina böcker "Alla barn kan dikta" och "Baby-Poesi".
Carl Olov Persson berättade om sin bok "Alla är vi människor" där det vimlar av Arbogabor och en hel del stadens företagshistoria. Otaliga Arbogabor känner Carl Olov Persson från tiden med Bygg-tjänst.

Boken är inte död

Böcker kommer alltid att finnas. Många läser gärna i sängen, på sommaren i hängmattan... och till och med på toaletten. Där vill i alla fall jag inte ha med datorn, sade Harry Holm och sluta med orden:
Länge leve boken!