wrap-script-literals: no
 
wrap-script-literals: no
wrap-script-literals: no
wrap-script-literals: no
 

Hedehunden Roy, född 7 maj 1994, död 21 juli 2004.
(Foto: Harry Holm).
wrap-script-literals: no
    HÄR KAN MAN SKAFFA SIG EN
HEDE-HUND
wrap-script-literals: no
wrap-script-literals: no

  Lena Nordström, Röstan 6,
840 93 Hede, är adressen om Du vill skriva och fråga när hon väntar nästa kull av denna ras.

Ja en ras är, det fast den inte finns i Kennelklubbens rullor.

Det går också att ringa till Lena, på telefon 0684-410 05.

Det gjorde jag när jag köpte Roy.

HARRY HOLM

wrap-script-literals: no
wrap-script-literals: no
 
   
wrap-script-literals: no
 
wrap-script-literals: no
 
wrap-script-literals: no
 
wrap-script-literals: no
   
wrap-script-literals: no
 
 
 
   
 
 
 
   
 
 
 
   
 
 
 
   
 
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 
wrap-script-literals: no

  
wrap-script-literals: no
HEDE-HUNDEN
***********************************************
Kallas också Holm-hund eller Gul-hund
Kärt barn har många namn
_____________________________________________
**

Hede-hunden och jag

Det var min farfar, gästgivare Olof J Holm i Hede i Härjedalen, som började med den ras som då kallades Holmhund och som idag benämns Gulhund eller Hedehund. Det är den ras som finns i botten på Vit Älghund och - det är min förvissning - i grunden för rasen Hälleforsare.
Den första Hedehund jag har minne av hette Järv, en suverän jakthund som min far Ivar sköt många älgar för.
Den sista Hedehund som sitter starkt i mitt minne är min egen Roy som dog sommaren 2004. (Se bilden uppe till vänster)
Mest att berätta om Hedehunden har Konrad Nordström, som arbetade som så kallad jakt-dräng åt min farfar och som var den som på allvar fullföljde rasens avel när min farfar dog 1946. Klicka här för att läsa om Hede-hundens skapare. undens skapare)
Jag återger därför nedan utskriften av en bandinspelad intervju med Konrad.
HARRY HOLM

** BILDER LÄNGRE NER I DENNA SPALT  

Anteckningar från Hede hembygdsgård, 950813
GULHUNDEN ENLIGT KONRAD NORDSTRÖM

Konrad Nordström berättar:
—Jag ska visa dig ursprunget nu, jag har fått bevis. Det var ju doktor Wemer som hade en vit lapphund med sig från något sjukbesök. Han hade hela övre Härjedalen, doktor Wemer, på den tiden. Och så kom han hem med den där valpen, till Erland - hans son som hade TBC. Och han skulle ha den som leksak.
— Och den para sig med en gråhundstik och så kom det fram en gulhund där, som skomakar Fick köpte och som Holm köpte sen, i början av 30-talet, för 300 riksdaler - och det var ju en stor förmögenhet det på den tiden.
—När vi tala om det där så säger Ivar till mig, att det gick till så att dom hade med en som hette Sörlin, en oljeagent från Östersund. Då hade Sörlin och Holm gått ifrån Storåsen och skulle hem, eller om det var dit. Och då hade dom hört den där hunden om dagen, han hade skällt. Och då skulle han ha sagt, Sörlin, att den där hunden ska du köpa Holm, han får kosta vad han vill, jag ska betala den.
—Och det var den där gulhunden åt Fick, det.

Vit lapphund blev blå - En historia om första gulhundens far
—Nu träffade jag Erland Wemer, han var ju överläkare på Örnsköldsviks lasarett han, och har stuga i Nysätern. Och i våras var han där så jag träffa honom efter 30 år. Och då frågade jag honom om han hade kvar några bilder på den där hunden, Roy hette han.
—Och nu fick jag ifrån honom, han hade klippt ur ett album och skickat mig.
—Den där hunden lånte Halvar Jonsson, min morfar, i älgjakten. Han var ju son åt n` Jo Kaspersa. Och han var bandhundjägare. Och den där hunden var ju vit, den gick inte att ha. Så han smorde in den med blåbärssaft.
— Så när doktorinnan Wemer fick igen den där, det berättade Erland och skratta, så fick dom ha den i badkaret och duscha och tvätta den.
—Du vet det var ju så noga för bandhundjägare att inte synas.
—Det kortet har jag hemma.
(Tack Konrad för den berättelsen)
**  

Hedehundens fördel vid ståndhundsjakt  

Varför är Hedehunden så bra på älgjakt? Varför får den älgarna att stå bättre i väntan på skytten?

Det finns kanske flera teorier men en förklaring har jag hört, som verkar logisk, är följande:
Genom att Hedehunden är så ljus i färgen, jämfört med en gråhund eller en jämtspets, så ser älgen hunden på långt håll. Därför blir det ingen plötslig upplevelse, ingen skrämmande överraskning när hunden kommer närmare och börjar skälla.
Man kan tänka sig att älgen lättare kutar iväg om han är helt oförberedd när exempelvis en gråhund, liksom kommen ur intet, plötsligt börjar stormskälla vid bakbenen.
HARRY HOLM

 
**  

 
**
Roy i skogen, 8 år gammal.  




 
**
Konrads Riff år 1999.  

 
**
En annan Roy, 10 oktober 1960, med Ivar Holm och Lindroth.  


 
**
Ragnar Hedström och Gustav Högsten har fått älg i Vitåsen.  


 
**  


 
**  


 
**  



wrap-script-literals: no
 

@rbogasidan

  
  E-mail:  
  kontakt@arbogasidan.se  
© Text och bild är
skyddade av lagen om upphovsrätt.
Eftertryck eller annan kopiering är förbjuden men texter får återges med angivande av källan.
"www.arbogasidan.se"
Välkommen till sidan om Hedehunden, ursprungligen Holmhund, även kallad Gulhund. Min avsikt är att materialet också på den här sidan skall vara till gläjde för Dig skull kära läsare.
  Om jag sedan inte lyckas i denna min avsikt, så ber jag om ursäkt. Man är väl inte mer än människa.

 

HARRY HOLM
Ansvarig utgivare