wrap-script-literals: no

 

_____________

HOLMENS BLOGG

Den 1 maj 2011 - om brasor som brunnit....

VALBORGSFIRANDET kom som en sorts punkt efter en hård och lång vinter, där humöret har påverkats av snöskottningsbesvär och elräkningar och brist på ljus utomhus.

SÅ KOM DÅ då våren. Och ljuset.
För oss kristna har Jesus varit ljuset även under årets och livets mörka perioder.
Nu kommer också solen och hjälper till, väcker naturen men också oss.

FÖR ATT BLI lite kemisk, vill jag berätta att när hjärnan känner att det blir ljusare så bildar kroppen Serotonin, som gör att man mår bättre.
När vi i naturen och hemma i rabatten ser de snabba förändringarna i växtligheten, så börjar kroppen utsöndra ämnen som får oss att känna lycka, nämligen Endorfin och Dopamin - vilka också bildas när man är förälskad.
Precis som Oxytocin.

DÅ BÖR DET också bli lättare att göra som Jesus, älska alla människor. Nu är rätta tiden att vara kärleksfull, att glömma gammalt groll, att förlåta dom man tycker har varit dumma mot en. För det kan många vittna om, att det finns inget som ger sådana vårkänslor i familjer, i släkten, i vänskapskretsen, i skolan, på jobbet - och inte minst i den egna själen - som att förlåta.

JESUS HAR inte sagt att vi bara ska älska dom vi gillar. Han säger att du ska älska varje medmänniska, så som dig själv.
Våren är här, Låt den präglas av budskapet från världens ljus, Jesus, låt den här våren blir en vår av förlåtande och av massor Oxytocin och annat utsöndrat därför att du älskar dina medmänniskor.

VI VAR MÅNGA som i går gick ut till en brasa och hurrade för våren.
Elden betydde förstås värme men den kunde också symbolisera att vi eldar upp det gamla, bland annat gammalt groll, för att något nytt, något kärleksfullt, ska kunna börja växa.

GUD VÄLSIGNE våren. Och Gud välsigne dig.

_____________

HOLMENS BLOGG

Den 30 april 2011 - om vårens välkomna ankomst ....

VINTERN HAR känts lång och svår. Och mörk. En kall och snörik vinter var det och sällan har vi längtat så mycket efter våren.
Humöret har påverkats av snöskottning och elräkningar och brist på ljus utomhus.

OCH SÅ kom då våren. Ljuset. Värmen. I sällskap med påsken, då ovanligt många var lediga från jobb och skola.
Kemiskt sett gör solen att kroppen bildar serotonin, som gör att vi mår bättre.

NÄR VI sedan ser att det börjar grönska i naturen börjar kroppen utsöndra endorfin och dopamin, ämnen som får oss att känna lycka. Det är samma ämnen som bildas när man är förälskad.

PRECIS SOM Oxytocin, ett hormon som utsöndras när huden värms av solen och - som sagt - när man är förälskad.

DET ÄR läge nu att tycka om alla människor, inte bara nära och kära.
Testa att förlåta dom som du tycker har varit dumma mot dig.
Förlåter du kommer du att känna verkliga vårkänslor i ditt inre.

GAMMALT GROLL passar det bra att elda upp just på valborgsmässoafton, i den brasa som alltså inte bara hälsar en varmare årstid välkommen utan som också symboliserar att vi eldar upp gammalt skräp... som bittra tankar på vad som varit.

GLAD VÅR!

_____________

HOLMENS BLOGG

Den 23 april 2011 - om trösten för en bedrövlig vinter ....

DET VAR en kall och snörik vinter och sällan har vi längtat så innerligt efter våren som denna gång.

SÅ GJORDE DEN då en rivstart, precis som om året hade dåligt samvete och ville kompensera oss för lidandet under de mörka månaderna.

NU ÄR DET bara att tacka och ta emot, äta påskmat utomhus och låta solen värma och färga vår bleka nunor. Och verkligen mena det när vi säger:

GLAD PÅSK!

______________

HOLMENS BLOGG

Den 20 april 2011 - nu är befolkningen i Hedetrakten mångdubblad...

DET ÄR ONSDAG och det är inte Askonsdan om du trodde det. För den dan var redan för någon månad sedan.
Idag är det Dymmelonsdagen och det heter det därför att man förr inför långfredagen bytte till träkläppar (dymlar) i kyrkklockorna, eller klädde kläpparna med tyg.

FÖR NU ÄR det Stilla veckan, i kyrkliga sammanhang.
I Hede blir det ganska stilla hela påsken.
I grannorten Vemdalen däremot är det påskmarknad och ömse tillställningar. Men i Hede tar vi det lugnt.
Inte ens pimpeltävlingarna blir av.

UNDER RUBRIKEN "Skärsjöpimpeln är inställd!" skriver Skärsjövålens fritidsförening på sin hemsida så här:
- Väderprognosen gör att vi tyvärr måste ställa in tävlingen. Framkomligheten är nog ytterst tveksam om värmen håller i sig.

TIPSPROMENAD blir det i stället, berättar föreningen. Den kan genomföras på skidor eller kanske som en promenad, för stora och små. Och det blir på långfredagen, med samling vid Kaffestugan kl 10. Arrangemanget slutar med grillning
och prisutdelning

BLAND FÅTALIGA övriga aktiviteter i Hede i påsk kan nämnas konstutställningen "tvärs över Råndalsvägen", på Nysäterns Fjällgård (Se artikel här intill), plus att det ordnas ett par gudstjänster i Hede kyrka. På långfredagen kl 11 och på påskdagen kl 11.

MEN PETER och dom håller Ica öppet varje dag hela helgen, så vi får väl roa oss med att äta ägg med tillbehör. Och umgås familjevis och med grannar, mer socialt kan man tycka, jämfört med att ligga på ett renskinn och kika ner i ett pimpelhål.

DESSUTOM kommer påsken tidigare nästa år, så att snön bär skotran...

---------------

HOLMENS BLOGG

Den 15 april 2011 - ja det är våren....


VECKAN har varit varm och åarna i Hedetrakten rinner öppna, som Luna på bilden här ovan.
Det verkar som om snöskottningsperioden är över. Och många jag träffat är glada för det.

FINVÄDRET kommer inte i helgen, verkar det som. Men måndag och tisdag lovar meteorologerna blir strålande soliga. På tisdag eftermiddag spås sol och plus 13 i skuggan.

SÅDANA GÅNGER vill vi förstås att yr.no ska gissa rätt. Men däremot får dom gärna ha fel vad gäller vädret i påskhelgen. För där ser det inte alls så lovande ut i långtidsprognosen.

MULNAR DET det på i påsk, som meteorologerna tror, så blir det väl att trösta sig med sill och ägg och tillbehör.
(Oj, nu började jag längta efter en riktigt salt och gräddrik Janssons frestelse...)

--------------------

HOLMENS BLOGG

Den 26 mars 2011 - ja det är våren....


I VECKAN som var, var det vårdagjämningen.
Och till och med vår Novemberkaktus har fått vårkänslor (t.h. på bilden ovan).
Eller också vill den bara försöka överträffa porslinsblomman (t.v.) som redan blommat någon vecka.

HUR SOM HELST så gör Gumman Tö storartat arbete utomhus och skulle det komma någon liten köldknäpp så går i alla fall inte våren att hindra.
Den är här nu. Tack och lov.

______________________________

HOLMENS BLOGG

Den 18 mars 2011 - nu är månen jättenära...

DET ÄR FREDAG och Edvard har namnsdag. Namnet betyder Rik väktare. Eller Rik beskyddare.
Undrar om vi inte behöver många Edvard i dessa dagar, inte minst i Japan.
Men kanske även på andra håll.

I MORGON, den 19 mars, kommer nämligen månen att passera jorden närmare än någon gång under 2000-talet.
Den är "bara" 35.658 mil bort.
Och det sägs att jordbävningar och vulkanutbrott brukar öka i sådana lägen.

ENLIGT TEORIERNA som Nls Persson i Kngsör arbetade med under sin levnad, beror ökat antal naturkatastrofer på om också solen, månen, jorden och i värsta fall även någon annan planet står i linje med varandra.

DEN SOM ÄR intresserad kan ju ta reda på hur planeterna står i morgon. Jag har inte tid att kolla det.
Men ber gärna att Gud skall bevara oss för både naturkatastrofer och 2000-tales tvärsäkra domedagsprofeter.
Och när vi i alla fall är igång och ber tycker jag vi kan be för japanerna också.

_____________

HOLMENS BLOGG

Den 15 mars 2011 - om det där med att tävla.

Linda Bengtzing i studion som 13-åring, när hon spelade in en av skivorna jag gav ut med henne.

SÅ BLEV DET vardagar igen och vågorna börjar så här på tisdagen lägga sig efter tävlingen i musik som heter Melodifestivalen och som egentligen är en tävling i så mycket annat.
Det gäller bland annat att kunna sjunga, kunna dansa, kunna slå sönder glasväggar och kunna elda piano,
Och kunna engelska.

LINDA BENGTZING kom sjua. Och det säger jag inget om. Men nog måste det generallt sett vara en nackdel i tävlingen att sjunga på svenska, när alla de utländska juryarna skall vara med och bestämma.
Det hindrar inte att jag längtar efter att höra Linda sjunga en lugn och fin ballad, till och med på svenska.

______________

HOLMENS BLOGG

Den 6 januari 2011 - med tips om det snabbast verkande bantningsmedlet.

DET ÄR JOBBIGT nu för den som är skotträdd.
Snön kommer denna vinter då och då i rejäla portioner. Och nu ska det snöa hela dagar i sträck ett tag i Hede.
Har man då ett snöröjningsansvar, då finns det arbete att utföra.

DET ÄR INTE jobbigt för mig, eftersom jag sällan har ett klockslag att passa då det måste vara skottat.
Det innebär att jag kan ta snöflyttandet i den takt jag vill.
Det gjorde att jag i veckan upptäckte att det, förutom Facebook, finns ett annat bra "socialt medium".
Snö.

TREVLIGA SAMTAL med grannar som är ute i ungefär samma ärende, gör skottandet till något riktigt trevligt.
Till och med en hund kom och hälsade på mig. Jag klappade den lagom länge. Och det var en så lydig tik att när jag pekade med handen och lugnt sa "Gå till matte" så löd hon direkt.
Och jag kunde fortsätta köra snösläde.

DESSUTOM ser jag snöforslandet som ett sätt att åtminstone få bort några hekton av alla de kilon helgernas ätande skapat.
Då minskar också behovet av denna vinters snabbaste bantningsmetod:
Att skaffa sig en flaska kranvatten från Östersund.

_____________

HOLMENS BLOGG

Den 31 december 2010

Det är snart över nu. Året 2010.
Jag önskar till att börja med idag Gott Slut.
En lite dyster men vanlig hälsning.
Men snart gör vi som kungen föreslagit, vänder blad.
Och går vidare.

______________

HOLMENS BLOGG

En adventberättelse ur samernas verklighet

Det var sommaren 1970 och jag gick på järnvägen till den väglösa byn Kaitum. Där hälade jag på samen Andreas Labba i hans lilla stuga.
– Jaha, är ni från Arboga, sa han. Det är där ni har ölet som kommer efter.
Och så berättade han en del om sitt liv. Men det mesta om samernas situation genom seklerna och om hans öde har jag läst i Labbas två böcker. Den första boken hette Anta.
Den andra boken, Anta och Mari, kom ut efter hans död på hösten 1970.

Det passar denna tid på året att berätta om när Anta kom till Gällivare med fru och litet barn för att "kyrkskriva" babyn.

Inte ens ett stall för babyn

Efter brunsten flyttade sitan till en färsk betesmark, där de lät hjorden vila i stillhet och repa sig i flera veckor, för att den skulle orka med den långa flyttningen till vinterbeteslandet som e ske i lagom tid före adventmässan. Sitans folk skulle till Gällivare och fira advent och gå på marknaden.

Så satte den långa renrajden igång igen. Ackjorna var packade med renkött, hudar, saltad fisk, ripor och även tran som folk köpt billigt i kyrkbyn i Norge. De hade också med sig sälskinn, som det stor efterfrågan på till tömmar och stövelskaft. På marknadsplatsen skulle de antingen sälja eller göra bytesaffär.

När Anta och sitans folk kom till Gällivare och till den plats där deras kyrkstugor funnits, fann de att järnvägen dragits just där deras tre stugor stått. Nu fanns ingenting kvar, inte en enda stockbit.
Järnvägsspåret hade kommit på sommaren till Gällivare och kyrkstugorna hade helt enkelt sopats bort, utan att ägarna fått veta något om det, inte blivit tillfrågade och än mindre fått någon ersättning.

Anta och de andra stod där nu husvilla och förargade. Men hjälpte det? Tidens människor hade fått lära sig att svälja ont och gott. Deras klagan hade ingen möjlighet att nå fram.
Det var bara att böja sig och hålla tyst inför den starka okända Kronan som gjorde precis vad den ville och tog annans egendom utan att fråga. Den lämnade Anta och sitans folk åt deras öde utan tak över huvudet.

Kåtorna hade de lämnat vid renhjorden och de fick nu dra till skogs och slå läger under granarna.
Anta var tyst och sammanbiten. Han gjorde upp en stor eld, men det var mörkt och kallt och snöstormen rasade och kölden bet i både ansikten och händer.
Anta var orolig för Mari som hade lille Pieta med. De skulle ju till kyrkan och få dopbekräftelsen.
Av grankvistar byggde Anta ett vindskydd som skyddade Mari och Pieta för vinden men inte från kylan. Hela natten avlöste sitans folk varandra vid sitan.

Nästa dag kom Anta att diskutera med samen Käirik som ville ta i med hårdhandskarna.
– Du kan inte ensam stå emot Kronan, sade Anta. Inte frågar de dig om lov var de får och inte får dra rälsen. Du ser ju hur det gick med våra kyrkstugor.
– Kyrkstugorna var småsaker, svarade Käirik. De revs ju på en liten stund. Men att dra rälsen är en annan sak, det syns och hörs långa vägar, och då hinner man ju vässa björnspjut och förbereda motstånd
– Motstånd kan man väl inte göra ensam mot så många. Och ensam människa lyssnar ingen på. Det är nog bättre att tiga och flytta längre bort, dit de inte kommer så snabbt. Säkert kommer vi att få bryta vår flyttningsleder många gånger under vår tid. Och du också Käirik, tro mina ord.

Ur boken Anta och Mari, av Andreas Labba (Bonniers 1971)

_____________

HOLMENS BLOGG

Den första advent 2010 ... om den vars ankomst det handlar om

Advent betyder ankomst

Folk lade sin viktigaste ägodel – manteln – på marken för att hylla Jesus vid hans ankomst till Jerusalem.
Ryktet hade gått före honom och vissa hade själva upplevt hur han botat sjuka och ställt upp på de uttstöttas sida.

Så folk hyllade honom nu som en kung, de strödde ut palmer och sjöng lovsånger.

Kyrkoåret börjar med första söndagen i Advent och bygger på avgörande händelser i Jesu liv.
Den här söndagen går fler än vanligt i kyrkan. Vi sjunger kända psalmer och ser hur ljus och gemenskap gör allt positivt.

Därmed inte sagt att vi får glömma allt det andra som hände Frälsaren:

Den positiva, glada bilden med (över en ankomst jublande) människor (bilden överst) måste kompletteras med det som väntar.
Hosianna-ropen kommer att bytas mot "Korsfäst!", "Korsfäst!" Palmbladen ersätts av korset.

Så i all denna söndags glädje och all dyrkan, gäller det att minnas vad som sedan hände:
Det var med stor sannolikhet i viss utsträckning samma människor som sedan "hängde på" de opinionsbildare som ropade Korstfäst, korsfäst.
Så jag kan inte ens denna glada första advent låta bli att tänka på långfredagens tema. Och därmed på hur lättledda vi människor – på olika områden – är av professionella gaphalsar.

HARRY HOLM den första advent 2010.

LÄS MER PÅ
www.arbogasidan.se/tro

______________

HOLMENS BLOGG

Lördagen den 20 november ... om att ett år är slut

DET DÄR MED tid och tideräkning tål att fundera på.
På vissa håll på jorden är det inte 2010 nu, utan något helt annat... i varje fall inom visas länder.
I förbindelsen med omvärlden måste dock alla finna sig i vår, västvärldens datering. Skulle jag tro.

APROPÅ TRO så slutar året nu. I den kyrkliga världen.
Det är domsöndagen i morgon. Då slutar kyrkoåret, enligt de regler som gäller i svenska kyrkan.
Nästa helg, alltså om en vecka, är det Första advent. Och första söndagen i advent börjar det om igen, i kyrkorna. Då inleds det nya kyrkoåret.

SÅ DAGS brukar jag tänka på alla år då jag som journalist inför almanackans årsskifte brukat intervjua kommunalrådet, om året som gått och om vad som väntar under året som kommer.

SEDAN TÄNKER jag, att precis som i det världsliga året bör det för kristna just nu vara dags att göra en sån där årssummering som kommunalråden ger i lokalpressen en månad senare.
Det går att göra genom att intervjua sig själv.

MENAR JAG mig vara en aktiv kristen bör jag gå rakt på sak och först av allt ställa mig frågan:
– Vad har jag gjort de senaste tolv månaderna för att få fler medmänniskor att förstå det fantastiska, förtjusande fina och fördelaktiga med att försöka följa föredömet Jesus?

NÄR JAG FÖR min del, inför det nya kyrkoåret, gör en sådan summering, känner jag mig som ett barn som har gjort något ofog och som inför sin pappa inte kan göra annat än sucka och säga:
– Förlåt Far, jag ska försöka göra bättre ifrån mig i fortsättningen.

__________________________

 

HOLMENS BLOGG

Fredagen den 5 november – då vi minns dom som levt färdigt...

VI HAR NÅTT den helg då vi extra mycket tänker på dem som gått före oss, som man säger.
I kyrkorna går man igenom vilka som dött senaste året. För mig väcks saknaden denna helg extra starkt efter många som avlidit även förr om åren.

I ÅR HAR ovanligt många av mina "fasta punkter" gått ur tiden. Först dog Erik Persson, sedan min far Ivar Holm, och så Konrad Nordström som i sin ungdom var mer med min farfar än min far var.

I ÅR STÅR också Ragnar Malm färskt i minnet. Så många gånger denne gode, glade man sjungit för oss i bilen när vi skjutsat honom.
"Glöm inte bort att änglarna finns..." var vanligast på repertoaren senaste året.

VI VAR TUILL hans grav med blommor och så sjöng vi "för honom", precis den sången, "Glöm inte bort att änglarna finns..."
Inte glömmer vi Ragnar Malm. Inte glömmer jag Erik och Ivar och Konrad.
Och det är många andra vi också minns, precis den här helgen.

NÄR JAG SKREV här för preics två år sedan var jag säker på att många, när året skulle summeras, tänkte på Max och Saga i Arboga, de mördade små barnen.
Inför denna Allhelgonhelg blev vi extra påminda om det dramat, genom att deras mammas bok blev klar.

DET ÄR VID tragiska händelser som många säger att det inte kan finnas någon god Gud, eftersom han tillåter att sådant här händer.
Och de tänker då inte på att när människor skyller på Gud så skyller de ifrån sig.

FÖR DET ÄR inte Gud som är ond, det är onda människor som gör saker som jag är säker på gör Gud minst lika ledsen som oss andra.
Vi glömmer ibland att Gud gjorde människor med en fri vilja, så att vi kunde välja mellan att göra gott och göra ont.
Hade han gjort alla likadana hade han gjort robotar och inte människor.

MEN NU HAR han gett oss möjligheten att välja att göra gott, att visa kärlek av egen fri vilja.
Så skyll inte på Gud! Skyll på de människor som gör onda saker. Startar krig eller dödar små barn.

DET BÖR vi också minnas, denna minnenas högtid

HARRY HOLM 2010 11 05

________________________

HOLMENS BLOGG

Lördagen den 9 oktober – då jakten började om...

JODÅ, vissa är så roliga så roliga. Tycker dom själva i alla fall.
Jag försökte förklara för en sörlänning, det här med att det först var septemberjakt och att sedan älgjagandet började om igen den 9 oktober.
– Det är uppehåll för brunsten, sa jag.
– Jägarnas eller älgarnas, frågade lustigkurren.

MEN NU blir det andra bullar. I måndags var det ju kanelbullens dag. Men det var då en annan firardag också, den helige Franciskus dag.
En sån kille! Han var rikemansson men bröt med det livet, satte på sig en sorts poncho med rep om magen och gick – utan ett öre på fickan – ut i världen för att hjälpa dom fattiga.

FRANCISKUS föddes i Assisi vintern 1181-1182 som son till tyghandlaren Pietro Bernardone och fransyskan Donna Pica.
Tack vare föräldrarnas goda ekonomi kunde Franciskus leva ett bekymmerslöst liv.

MEN ÅR 1206 fick han en andlig upplevelse, i kapellet San Damiano utanför Assisi, samtidigt som han tog så starkt intryck av Matteusevangeliet 10:7-10 att han sålde en del av sin fars varor för att bekosta renoveringen av samma kapell och för att ge till de fattiga.

DETTA LEDDE till att fadern, Pietro, ställde sin son inför rätta, och de bröt med varandra.
Franciskus lämnade tillbaka allt han fått av sin far, avsade sig sitt arv och andra medfödda förmåner, och begav sig hemifrån, iklädd endast en sliten, grå kåpa på vilken han tecknade ett kors med krita.

DÄREFTER LEVDE Franciskus bland de spetälskesjuka och ägnade sig åt att reparera kyrkobyggnader, åt tiggeri och åt att ge så mycket han kunde åt de nödlidande; själv levde han i största försakelse, läser jag hos gråbröderna.
Människor började sluta upp bredvid Franciskus, och de kallade sig ”de små bröderna”. Gråbröder kallades de här i Sverige.

FRÅN BÖRJAN av 1200-talet bildade gråbröderna s k konvent i Arboga,
Enköping, Jönköping, Korkek, Kökar (Hamnö), Linköping, Nyköping, Nya Lödöse, Raimo, Skara, Stockholm, Söderköping, Uppsala, Viborg, Visby och Växjö.
I Bohuslän som var den del av Norge fanns de i Kungälv och Marstrand, samt i de forna danska landskapen hittade man franciskaner i Halmstad, Lund, Malmö, Sölvesborg, Trelleborg och Ystad.

I DAGENS Sverige finns det franciskaner i Stockholm (Nacka), Jönköping, Skövde, Angered, Borås Västerås och i Jonsered utanför Göteborg.
En gång om året kan väl även vi icke gråbröder minnas ”Guds lille fattige”, Franciskus av Assisi
Den 4 oktober. Den helige Franciskus dag.
På Kanelbullens dag, om du behöver en påminnelse.

___________________________

HOLMENS BLOGG

Fredagen den 1 oktober – om slantar...

IDAG GÅR det inte att betala med 50-öringar längre.
Kanske trodde en och annan att 50-öringarna skulle vara värdelösa från och med idag.
Inte.

EXEMPELVIS: på alla Swedbanks och Sparbankers bankkontor finns det insamlingsbössor där du kan skänka dina 50-öringar. Det går även bra att stoppa andra valörer i bössorna.
De insamlade pengarna skall gå till Bris, Childhood och SOS-Barnbyar.

FRÅN OCH MED idag är 50-öringen däremot "inget lagligt betalningsmedel". Det beslutade riksdagen den 25 mars, efter ett förslag från Riksbanken.
Samtidigt ändras lagen, så att öresbelopp som slutar på ett till och med fyrtionio avrundas nedåt och belopp från femtio till och med nittionio avrundas uppåt.

MEN EN VARA kan fortfarande kosta 9:50.
I kassan avrundas alltså 1–49 öre nedåt och 50 öre och uppåt till närmaste hel krona.
För den som betalar kontant.
Om du betalar med kort räknas fortfarande ören.

EFTERSOM 50 öre på 1550-talet var årslönen för en piga så har det förstås med penningvärdets utveckling att göra, att mynt blir omoderna.
År 1970 försvann ettöringen och tvåöringen. Och 1990 var femöringen helt borta, 25-öringen försvann på 1980-talet och tioöringen en bit in på 90-talet.

JAG SAKNAR i och för sig slantar, generellt sett.
Men jag saknar inte dom småmynkt som nämnts här. och alltså inte heller 50-öringen.
Den var mer till besvär.
Så, tack och farväl du lilla bronspeng – som tvingade på mig glasögonen när du skulle skiljas från tiorna.

_____________________________

HOLMENS BLOGG

Torsdagen 23 september – om röstningens resultat...

RÖSTRÄKNINGEN är avklarad och när detta skrivs står det klart att det i riksdagen blir det 173 platser för alliansen, 156 för oppositionsalliansen och 20 för sverigedemokraterna.

DET INNEBÄR att Reinfeldt känner sig tvingad att skaffa sig en ny kompis, en som inte var med i det gäng som samlades hemma hos Maud Olofsson när Alliansen bildades.

OCH HUR skall det gå? Jag ser framför mig hur stickor och strån ryker när Maria Wetterstrand och Maud Olofsson skall diskutera fram Den Nya Alliansens miljöpolitik, där jag väntar en krock mellan storstadsbornas och landsbygdsbornas intressen.

DESSUTOM undrar jag förstås, efter detta valresultat och efter nästa s-kongress, var Mona Sahlin skall bli landshövdning.

_______________________________

HOLMENS BLOGG

Lördagen den 4 september – om att skylla ensamma barns situation på Rut...

JAG SKÄMS kollegialt för redaktörerna i TV:s Uppdrag Granskning, som alltså ska vara public service och inte någon politisk ledare / krönika, men ändå vinklar mot Rut i valrörelsens slutskede.
Jag håller med GP:
Föräldrar flyttar p.g.a. fattigdom, arbetslöshet, brist på sociala skyddsnät i sina hemländer. Även till länder utan rut.

ULRICA MESSING, s, argumenterade en gång i tiden så här:
– I dag subventionerar vi möjligheten att ha byggjobbare hemma som lägger golv. Varför ska det då inte vara ok med subventioner för att man har någon som bonar golvet?
Både Winberg, s, och Östros, s, höll med. Då.
Och ex.vis Gudrun Schyman har själv utnyttjat rut.

MEN DET VAR som jag skrev, journalistiskt, jag reagerade.
I den lettländska klassen i TV-programmet var det EN av mammorna som valt att jobba utomlands, dom andra ca 30 stannade i sitt land med sina barn.
Tonårsflickan som inledde programmet hade saknat sin mamma "hela livet" -... dvs långt innan rut.
Och ändå lyckades redaktionen för Uppdrag Granskning vinkla hårt mot rut.

I MIN GENERATION har väldigt många växt upp hos mormor, medan mamman jobbat på annat håll i Sverige - utan rut.
Jag såg GP:s formulering och håller med om att TV-programmet om rut fokuserar på kvinnlig migration. Frånvarande pappor kommer lindrigare undan.
Ändå har vi länge haft polska byggjobbare här.
Genom rot och rut kan nu fler gästarbetare jobba vitt, vilket gör det
lite tryggare för splittrade familjer.

DET ÄR INTE bara rika stockholmsfamiljer som använder rut-folk.
Och jag känner en helsvensk man som skulle vara arbetslös idag om han inte kunde ha en firma som ”lever på ” rut-systemet. Bl.a. genom att hjälpa pensionärer, som inte är nog dåliga för att få hemtjänst och har sådär 6.000 kr i månaden i pension efter skatt.
Var fanns dom personerna i TV:s Uppdrag Granskning?

OCH VEM ANMÄLER programmet för detta grava övertramp mot public service-reglerna?
Jag har inte tid, för jag har annat för mig.
Måste duka till födelsedagskalas. Utan rut.

___________________________

HOLMENS BLOGG

Söndagen den 22 augusti – om att det är mycket man får vara med om ...

MYCKET FÅR man vara med om.
Idag fick jag höra Elisabeth från Nigeria sjunga lovsång med ljuvlig röst.
Vid kaffebordet. För bara oss fem som satt där.
Och igår visste jag inte ens att hon fanns.

MYCKET FÅR man vara med om och allt man varit med om har inte varit så positivt.
Men som Bert Åke Varg förklarade i radio i morse, så är det ingen idé att hänga upp sig på sånt som har varit.
Det är bättre att bara se framåt.
Sa Bert-Åke, 77.

MYCKET FÅR man vara med om, så det gäller att se upp.
Tur att jag såg framåt och inte bakåt i går, när jag körde not sparbankens baksida.
För hade jag sett bakåt i stället för framåt hade jag kört på tidigare statsministern Ingvar Carlsson, s.
Snygg och prydlig och rak i ryggen spatserade han över från Medborgarhuset till Ahllöfsparken för att hålla tala.
För han var inte i Lofsdalen denna dag.

HANS PARTI vill förhoppningsvis att vi alla ser framåt nu inför valet.
För ser vi bakåt, så vete sjutton hur det går.
Så det är väl lika bra att vi lyssnar på s-vallöftena, de som är kvar sedan alliansen försökt ta över många av de gamla socialdemokratiska idéerna, och det i sådan utsträckning att till och med moderaterna kallar sig för ett arbetarparti.

MYCKET får man vara med om...

__________________________

HOLMENS BLOGG

Torsdagen den 12 augusti – om tankar vid ett möte med en varg...


(Foto; HARRY HOLM)

JAG TRÄFFADE den här vargen för ett antal år sedan. En trött tik som varit neråt Södertälje och var på väg tillbaka hem till Värmland när hon kom i mina vintervistes-trakter.
Jag såg när hon sprang in i ett skogsparti och tänkte som i älgjakten när jag beräknade var hon skulle komma ut ur skogen igen.
Så där ställde jag mig på pass.
Med kameran.

TUR ELLER skicklighet? Det vet jag inte.
Men vargen kom ut ur skogen där jag trodde att den skulle göra det, så jag fick en del fina bilder.
Speciellt som djuret stannade och vilade en stund.
Känslan? Ja inte var det skräck. Mer en sorts respekt. Ömsesidig, verkade det som.

NÄR JAG härom året var ensam med en björn på 20 meters håll i nästan fyra minuter (det kändes längre) så infann sig samma känsla. Och fast jag hade bössa så var den känslan inte alls som när man ligger och ålar på ett ståndskall på älg. Då har det hänt att hjärtat bultat som en vulkares slägga.
Men i björnmötet, som i vargmötet, blev jag lugn. Men respektfull.
För det var allt lite "agasamt".

NU ÄR björnarna för många i Härjedalen. Och som alla vilda djur gör när de blir för många, så börjar dom uppträda onaturligt.
Som att gå in i samhällen för att söka mat i soptunnor.
Dom tappar den annars medfödda viljan att gå undan för människor och för människors dofter.

I VÄSTMANLAND har vargarna börjat riva får och gå för nära människorna. Dom tar hunden på gården mitt framför ägarens ögon.
Och tänk om det hade varit ett barn där i stället...
I Indien tar vargar hundratals förskolebarn per decennium, barn som leker bland husen inne i byar.

I VÄNTAN på att något sådant sker är jag mest kritisk till att vi i decennier nu har blivit ilurade, att vargarna kommit invandrande.
Dom är utplanterade och jag är glad att jag har listan på de verkliga namnen, på de medverkande i den viktiga boken "Socialismens vargar" av Sixten Johansson.

DEN DAG vi närmar oss Indiens situation vad gäller vargar, då kommer jag att publicera namnen på de småpåvar som bakom allmänhetens rygg varit inblandade i de utplanteringar som gjordes för ett antal år sedan.
Det är inte mer än rätt. Och borde egentligen göras nu.
För det är ju fråga om makthavare som betraktar oss, vanligt folk, som idioter som man kan lura hur lätt som helst.

______________

HOLMENS BLOGG

Lördagen den 31 juli – om tankar vid ett möte med cool kille ...



JAG TRÄFFADE en cool kille härom dagen.
Stentuff var han.
Forbonden i Brekken.
En staty rest till minne av härjedalingarnas forbonderesor till Röros.

BOSSON var lite fuktig, inte av att nyss ha burits runt en hästhals, utan av ett stadigt duggregn.
Det kände jag när jag tog i den.
Och tankarna tog fart.
Nog måste här finnas lite av orsaken till att jag finns till och sitter här och skriver min blogg.

MIN MORMORS mormor fick förmodligen följa med sina föräldrar till Röros när de skulle dit i handelsärenden.
Och där träffade hon Johan, som blev min mormors morfar – eftersom han följde med till Sverige, till Hede, och byggde kvarn uppe i Åsen där kvarndamsresterna finns kvar än idag.

HAN KALLADES visst för Norsk-Johan och var inte bara mjölnare utan också massör.
När han då och då klarade av någon Hede-frus ryggskott stod respektive make och tittade in genom fönstret så att inget otillbörligt skulle hända, berättade min mormor Anna Westling.

I VARJE FALL så är det på grund av min mormors morfar som vi har en å i Hede som heter Kvarnån... och en skrivare vid Luna som heter Harry.
Ännu ett par synliga ett resultat av härjedalingarns forbonderesor.

_________________________

HOLMENS BLOGG

Torsdagen den 22 juli – om möte med trubadurer ...



RUNE OCH PEDER sjöng och spelade för 50-talet personer i församlingshemmet i Hede på onsdagskvällen.
I det varierade visutbudet fanns också en urpremiär, en tonsättning av den traditionella texten "I Härjedalen uti sus och dus..."
Texten kommer här :

HÄRJEDALSVISA

Text: A.Ö. Musik: Harry Holm

 

I Härjedalen, uti sus och dus,

bland sämre folk och bättre bus,

jag sett mitt liv förrinna.

Jag vandrat vill, och syndat stort,

och druckit öl, och spelat kort

:/: men aldrig lyckats vinna. :/:

I sanka myrar, mo och skog,

jag travat fram med lår och bog,

kavande i dyn.

Jag hela milor kolat slut,

stybbat om och rivit ut,

:/: på mjölk och havregryn.:/:

Jag flottat timmer upp och ned

och skalat props och huggit ved

idag och fordomtima.

Jag prövat snart på alla knog,

hamrat björk och stämplat skog

:/:och tummat vrak som prima.:/:

Ja, så vint och skackt och skevt

som jag i dessa år har levt,

väl aldrig någon gjort.

Men när en gång jag bäddats ner

jag gör väl nytta desto mer

:/: som extra prima lort. :/:

____________________________

HOLMENS BLOGG

Tisdagen den 20 juli – om möten ...



JAG MÖTTE Bo Hedälv när jag var på väg ner från Stockån i går.
Det var på ett smalt ställe i närheten av Per Halvarsas.
Men eftersom båda bilarna åkt där så många gånger förr så gick det bra, fordonen kände ju väl igen vägen och det fattades säkert 2 cm för att backspeglarna skulle kunna nötas.

ETT ANNAT möte var jag på dagen innan, uppe i Husberget.
Det var friluftsgudstjänst hos Maj och Örjan, "Oppi Tjärnås".
Och rätt bra med folk, flera präster bland annat.
Mest att göra av dom hade Martin Ottosson och då såg han ut så här:

MEN DET VAR ett annat möte jag tänkte berätta mer om. I varje fall i bild. Och det genom att rapportera lite från den så kallade Härjedalskonferensen i Lofsdalen, en årligen återkommande samling i gamla Sion – med mycket sång och musik eftersom alla som vill får vara med på podiet och spela gitarr, dragspel, fiol eller vad man nu har.

BLAND TALARNA fanns även i år pastorn i Härjedalens Pingstförsamling, Bertil Olingdahl, som i yngre år varit ledare i flera av de absolut största pingstkyrkorna i Sverige.
Jag garanterar att han är den mest positiva människa som finns i hela Härjedalen. Han är i alla fall den mesta positiva människa som jag har träffat och jag har ju varit med ett tag. jag också.

FRÅN DEN konferensen är bilden längst upp i spalten och fler foton finns att se för den som vill KLICKA HÄR!

_________________________

HOLMENS BLOGG

Fredagen den 16 juli – om att vara glad ...

JAG ÄR glad över mycket, även om jag knorrar en hel del när jag skriver mina spalter här och i vissa tidningar.
Jag är glad över att ha fått vara väldigt långvarigt frisk. Glad över vädret.
Och glad över att jag fick sälja farsans gamla hagelbössa, som jag inte får äga eftersom det är ett klass-2-vapen. Och det vore ju för hemskt att tvingas plugga igen den.

JAG ÄR GLAD över att min dröm gick i uppfyllelse, drömmen att turistbyrån åter skulle vara i det hus där den skall vara, bredvid Hede hembygdsgård och perfekt med tanke på genomfarststrafiken.
Jag är glad att Eva är där och att det gick att få till en lösning med ett företag, så att inte brist på ideella krafter och pengar skulle paja projektet.

OCH APROPÅ Eva, så är jag glad över att Peter är ett sånt krutpaket. Så mycket som han hinner på en dag blir jag helt slut av att bara tänka på ... och ändå vet jag, trots Facebook, inte allt han presterar per dygn.
Jag har tänkt i tre veckor att "idag ska jag köpa fiskekort och mask".
Och jag är glad att det idag - denna fredag - äntligen blev av att slutföra den delen av projektet.
"Snart" kanske jag ska fiska också.
Och då blir även knotten glad.
____________________________

HOLMENS BLOGG

Fredagen den 9 juli – om att inte vara i Almedalen ...

JAG ÄR INTE i Almedalen och dricker gratis rosévin.
Jag är inte i Almedalen alls.
Och ändå "måste" jag vara där, via TV:n, i alla möjliga program och på alla möjliga av dygnets tider.
Det är en bra metod för att få människor att tidigt tröttna på årets valrörelse.

ATT ELDA upp sina egna pengar är vad man gör om man röstar på dom som vill höja skatter.
Att elda upp sina röster är vad dom gör som röstar på ett parti som eldar upp pengar för att få uppmärksamhet.

ATT VARA bra på att elda massorna med bra talteknik, som Mona i Almedalen, är inte detsamma som att vara en bra ledare för ett helt land.
Speciellt om rader av p-böter och annat privatekonomiskt slarv vittnar om en föga landsfaderlig läggning.

POLITIK är att vilja, sägs det. Men inte kunna, lägger jag till.
För när det ska regeras i allianser så gör kompromissandet att inget parti får regera enligt sitt partiprogram.
Vi vet alltså inte ett dugg om vilken politik vi röstar för, även om det parti vi röstar på kommer i regeringsställning.

OCH ÄNDÅ måste vi – även i demokraturens Sverige – hedra det faktum att vi i alla fall har rätt att rösta.
Så, trots min skepsis, kommer jag först att försöka hitta det minst dåliga alterntivat och sedan - gå och rösta.

____________________________

HOLMENS BLOGG

Onsdagen den 30 juni – den sista värnpliktsdagen...



MIN MORFAR Gustaf Westling såg ut så här när han för hundra år sedan "låg i det militära", eller "gjorde lumpen" som vi sade när det var aktuellt för mig.
Och idag, onsdagen den 30 juni 2010, är det den allmänna värnpliktens sista dag.

TROTS MINA försök till protester, vid mönstringen i Folkets Hus i Arboga i slutet av 1950-talet, "åkte jag på" 15 månader.
Eftersom jag nyss kört upp i Sveg och hade körkort tyckte dom som bestämde att jag skulle bli gruppchef i stridsvagn (medellivslängd i strid för en sådan är 11 sekunder, fick vi lära oss).

I ENKÖPING, på P1, skulle vi lära oss köra bättre än föraren, ladda bättre än laddaren och skjuta bättre än skytten – men mest låg vi under stridsvagnarna och mekade och oljan droppade hela tiden och på regementet fanns bara kallvatten.

EFTER NÅGRA månader fick vi chans att komma till Ystad för signalunderofficersutbildning. Tre platser fanns för oss 100 att söka och jag testades och kom in och blev skåning i 10 månader.
Fast det gillade inte skåningarna för kunde man säga R så skrek dom:
–  Far him där ni kom ifrån, j-a samojedaj-ar.

OCH SÅ småningom for vi hem och det kallades för Muck.
Men sedan väntade repmånaderna och den ständiga oron för att sådana skulle komma och störa yrkes- och familjeliv.

NU TAR värnplikten slut och en fördel är att vi slipper det idiotiska i systemet som gjorde att dom som ville göra lumpen inte kom in och dom som inte ville var tvungna.
Men jag är inte säker på att det bästa är en yrkesarme, som vi nu får.

____________

 

 

 

 

HOLMENS BLOGG

Den 22 april 2009 – om att det finns positiva upplevelser mitt i eländet.

DET ÄR EN gammal sanning, byggd på erfarenhet, att kulturen betyder som mest när människor har det som sämst.
Från u-länder har vi sett rapporter om hur i fattigdom och svält det är kulturen, sången, musiken, konsten etc, som gör att folk står ut och överlever.

I SVERIGE har vi det än så länge rätt bra. Men det är hårda tider, med exploderande arbetslöshetssiffror.
Jag hoppas att jag har fel när jag får för mig att det sparkas onödigt många anställda, för att företagen ska få chansen att vid den kommande konjunkturuppgången nyanställa folk mer i önskade åldrar.

______________________

En ny liten bok

Hans Lidmans berättelse "Hemma hos Sånfjällsbjörnarna" skrevs 1959.
Då ingick den i svenska turistföreningens bok om Skogen,
I den här berättelsen figurerar bland andra Konrad Nordström och Börje Linde. Och Sonfjället förstås.
Det skulle inte förvåna mig om häftet ifråga finns på Trosaviks café i Hedeviken...

HARRY HOLM 2008

____________________________

ANNONS – TILL SALU:

3 FRITIDS-HUS-TOMTER NÄRA LUNÅN
i avskildhet men bara 5 km från Hede i Härjedalen


KLICKA HÄR för att läsa mer
!

_____________________________

En av många intressanta böcker från HLT Förlag

Beställ boken om utplanteringen
av varg i Sverige


för 229 kr inkl allt, från
HLT
- Box 4 - 840 93 Hede
Fax 0684 10920
E-post: hlt@hlt.z.se

____________________

KLICKA HÄR
för att läsa om fler böcker

KLICKA HÄR
för att läsa om vår musik

wrap-script-literals: no

______________________
_________________________

ROLAND NORGREN har kommit ut med två böcker på HLT Förlag.
Först deckaren Farlig Konfrontation med historien förlagd till södra Norrland.
Sedan kom hans bok Sagan om Lone, en roman där moderna ungdomar kommer i dramatisk kontakt med en man från forntiden.


Läs mer på www.hlt.z.se/shop
_________________________

wrap-script-literals: no
 

© Text och bild är
skyddade av lagen om upphovsrätt.
Bilder kan köpas efter kontakt via mail till: harry@holm.tf
Eftertryck eller annan kopiering är förbjuden men texter får återges med angivande av källan.
"Harry Holms Hede-sidor"


wrap-script-literals: no
    Å-SIKTER
wrap-script-literals: no

wrap-script-literals: no

 
________________________

wrap-script-literals: no

wrap-script-literals: no
 
   
wrap-script-literals: no
 
wrap-script-literals: no
 
wrap-script-literals: no
 
wrap-script-literals: no
   
wrap-script-literals: no
 
 
 
   
 
 
 
   
 
 
 
   
 
 
 
   
 
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 




wrap-script-literals: no
 


______________________________________________________________

______________________________________
BILDER FRÅN HEDE
__________________________________________________

______________________________

Ont om snö men gott om folk
i Hedetrakten under påsken

På parkeringen på Särvsjövägen, vid vägen upp till Stockån, fanns det - som vanligt i påskhelgen - gott om bilar, även om snöbristen gjorde helgvistelsen ovanlig.
Vissa skidanläggningar tvingades betala ut pengar, i och med att snögarantin inte höll i hela Härjedalen denna gång.
Men alla får trösta sig med att det blir fler påskar och att det är sällan som påsken är så här sent på året.
Och den verkliga trösten denna påsferie var det flödande solskenet.

HARRY HOLM i april 2011

_____________________________

Med en dagsfärsk bild från
Särvfjället påskafton 2011

önskas alla läsare en riktigt
GLAD PÅSK!

_____________________________

Skärtorsdag i Hede Centrum

Utanför Ica i Hede stod på skärstorsdagen folkdräktsklädda flickor och bjöd på godis. Idde Nääs och hennes kusin Alice Jardemark (t.v.) ville också att man skulle skriva på en sponsringsslant för fler flaggor genom byn. Hedeföretagarnas idé. En välkommen färgklick.

TEXT OCH FOTO: HARRY HOLM 2011-04-21

_____________________________

Konst på Nysäterns fjällgård

På Nysäterns Fjällgård vid Sonfjället diskuterade på lördagen familjen Kolmodin de utställda konstverken.

Råndalsvägen är snöfri och fin, så det är lätt att göra en utflykt till Nysäterns fjällgård. Där, vid Sonfjällets fot, pågår fram till och med den 1 maj en konstutställning. Det är Ingrid Frisk Antman som visar sina akvareller.

Akvarellmålning är ingen enkel teknik. Vid oljemålning har konstnären liksom bara att "måla över" om han eller hon inte är nöjd med något i komponerandet. Men en akvarellmålare måste göra rätt från början för att tavlan skall bli det den är tänkt att vara.
Den nu aktuella utställningen i Nysätern har många motiv från trakten, gårdar och fäbodvallar, natur och - Sonfället, förstås.
Dessa tavlor kan man köpa. Men utbudet krymper. För fler och fler av verken hittar köpare, berättar "gallerichefen" Alf Johansson, som med sin hustru Kerstin håller fjällgården öppen varje dag kl. 11-16.

HARRY HOLM 2011-04-16

*

Alf Johansson på Nysäters Fjällgård vid Sonfjället konstaterar att flera av de utställda akvarellerna har hittat köpare.

______________________________

Företagarträff på Wemerskolan

Andreas Edholm, vd för Destination Vemdalen AB, berättade om sitt företag och om dess planer inför framtiden, vid företagarträffen på Wemerskolan i Hede på fredagen.
Hedeområdet skall presenteras mer som ett utflyktsmål, där vandringar i Sonfjället och Särvfjället angavs vara något som väntas få ett ökat intresse från turisternas sida.
Hede Företagargrupp, som lokal arrangör av företagslunchen, bjöd på maten och arrangemanget var välbesökt.

TEXT OCH FOTO: HARRY HOLM 2011-04-15

_______________________________________________________

 

Den här tiden på året 1998 såg min älskade Hedehund Roy ut så här, född oppi Röstan och snäll nästan i överkant.

HARRY HOLM 2011-03-15

KLICKA HÄR
för att läsa om min farfars hundras,
HEDE-HUNDEN

_____________________________________________

Året då vi fick rätt

Under 2010 hände förstås både glada och sorgliga saker. För mig försvann tre av mina fasta punkter i Hede, Erik Persson, min far Ivar Holm och min farfars jaktkamrat Konrad Nordström. Förmodligen sitter dom där i himlen och pratar älgjakt.
Men en fast punkt har jag kvar. Sonfjället. Och vi kan väl glada räkna 2010 som året då vi fick rätt gentemot en byråkrat, en byråkrat som hade fått för sig att hon hade makt att bestämma att Sonfjället skulle stavas med å.
Hon kan väl flytta till Sålna eller Ståckhålm, tycker jag, så hon kommer lite längre bort.

HARRY HOLM 2010 12 27

____________________

När juldagsmorgon glimmar...

... jag vill till stallet gå

Målning av B.E.Murillo

___________________________

God Jul från Murvel-Tomten

Nu är det jul igen, och nu är det jul igen och... Vintern varar väl till påska...
Jodå, hela Sverige fick en vit jul igen... Och kölden är sträng mot en fattig stalledräng. Och mot alla andra.
Men vi har mat på bordet och tak över huvudet och extremt dyr men dock värme. Så varför klaga.
Jag önskar alla läsare av min enkla nät-tidning en riktigt

GOD JUL

**
Harry Holm 2010 12 24
_____________________________________________

Film med Persbrandt om fattiga samer i SVT 2 kl 22.35 dan före dan

Om fattiga samerna som gjorde uppror för mer än 150 år sedan, handlar filmen i TV2 torsdag kväll.
Mikael Persbrandt och Michael Nyqvist har huvudroller.
Men egentligen är det de fattiga samerna som har huvudrollen, precis som i Andreas Labbas böcker om Anta.

Det är färskare berättelser som Anderas Labba ger från sitt liv. och hur det var att gå i så kallad nomadskola runt 1920.
För att få klart för sig den "status" samerna hade, och som ett komplement till dagens film, låter vi Labba berätta.

Tiden i nomandskolan

Det var under första världskrigets sista år som jag kom till skolan som kallades nomadskola. Min mamma förde mig dit. Vi var fjorton samebarn som fick bo i ett gammalt ruckelhus. Det var mycket kallt och vi frös hemskt om nätterna. Vi hade höhalm under oss och en renhud. Två barn kröp in under samma filt för att hålla värmen något så när. Vi kunde varken ta av oss skor eller kläder utan la oss fullt påklädda.
Där låg vi alla tillsammans flickor och pojkar, friska och sjuka. De sjuka fick inte någon vård. De som levde fick leva, de som var sjuka fick antingen bli friska eller dö. Det var fruktansvärt att höra sina läskamrater jämra sig utan att de fick någon hjälp.
Sjukdom, svält, löss, arbete och aga var dagliga gäster hos oss. De som inte orkade hämta vatten eller hugga ved, fick stryk eller ris antingen av husmor, föreståndaren eller läraren.
Varje dag var det arrest i skolan flera timmar, om man inte kunde läxan, eller om man brutit mot något läraren eller husmor sagt. Bakom öronen blödde det jämt från sår som läraren hade rivit sönder.
Mat fanns det så lite, att vi ständigt svalt och var tvungna att gå i slaskhögarna ute i byn och leta efter benrester som vi gnagde på. Och om vi bad om mera välling, fick vi rotting eller ris i stället.
Lössen kliade så att vi rev av oss skinnet och blev blodiga över kroppen, och kläderna klibbade fast. J ag minns på våren då en av mina morbröder hämtade mig. Han ville genast klippa av mig håret. J ag hade så mycket löss att saxen blev alldeles blodig som om han hade slaktat ett djur. Morbror sa:

. Den så kallade nomadskolan var förlagd till Moskojärvi i Gällivare socken, ungefär fem mil från samhället. Moskojärvi var en liten by på omkring tolv gårdar och några hus. I vår förläggning, där det blåste rakt igenom väggarna med snö och ! rimfrost, bodde bara vi fattiga samebarn.

Strax efter jul började vi skolan och gick där tills renhjorden kom tillbaka från skogslandet. Det brukade bli i april. Bönderna i Moskojärvi var inte samevänliga. De var fattiga bönder och hade inga renar. Vi vågade aldrig skida efter vägen, för bybarnen vaktade oss och slog oss när de fick tag i oss.
I en liten kammare bredvid vårt rum bodde husmor tillsammans med en karl. Det var han som ägde ruckelhuset. Och det var en djävulsk människa. Han var skäggig, ful och dum, med .Rottingen i högsta hugg jämt. Han skulle vara ett slags föreståndare för oss. Om vi inte var tysta, när vi satt vid matbordet, kom han som ett rytande lejon och slog rottingen på bordet så att våra små tallrikar flög upp i luften och vattenvällingen rann ner över våra kläder.
På kvällarna smög vi ut och fångade snösparvar. Vi flådde dem, tog ut tarmarna och åt dem råa. För r vad ska en utsvulten människa göra? Sparvarna fångade vi i fällor, som vi hade gjort av trä med snaror av hästsvanstagel. Det var nog inte långt ifrån att vi fick springa under skithuslocket. Och jag tror att vi gjorde det, precis som våra hundar när de får för lite mat.

Varje dag skulle vi barn hugga och såga ved till förläggningen, skolan och lärarbostaden. Vi fick också hämta vatten i stora träkärl från sjön, som låg några hundra meter där ifrån. Ibland kunde vi hålla på hela nätterna, för isen var så tjock. I alla fall minns jag det så. Kom vi inte med vatten fick vi antingen ingen mat eller spö. Läraren var lika sträng som husmor och föreståndaren. Om vi inte kunde läxan eller hade glömt att hämta mjölk till läraren, så blev det spö. Riset fick vi själva hämta från skogen. Efter det att läraren hade spöat oss, stoppade han riset i vår barm eller i kläderna, och vi fick inte ta bort det förrän vi var i förläggningen bland alla de andra barnen.

När skolinspektören skulle komma, fick vi barn en verklig exercis och undervisades noga i att bocka, buga och niga så att skräcken satt i långt efteråt. Nog var vi rädda när den fruktade inspektören kom åkande i hästsläde, inbäddad i fårskinnsfällar och renskinn, och jämrande skrek, svor och sjöng sina fyllevisor. I skolan gick han omkring med sin käpp och läraren var lika rädd som vi barn.
Det var inspektören som brukade säga:
- Jag ska då lära er djävla lappungar! - Lappbarn ska inte lära sig svenska och de ska bo i kåtor.
I vår skola blev vi nedtryckta och rädda för allt främmande. Omedelbart efter skolan blev jag rendräng och växte snabbt in i livet nära marken igen.
Såren läks fort. Men jag tycker att nu, när jag blir gammal, rivs åter de tråkigheter upp som jag har upplevt. De kommer fram och jag funderar ibland väldigt mycket på alla svårigheter som jag haft.

(Andreas Labba, ur boken Anta och Mari, 1971)

*

Fattigdomen

Fattigdomen har i alla tider varit en last för människan. Det är en skam för människan att vara fattig. Det är svårt för en människa, som verkligen behöver social hjälp, att gå till myndigheterna. I stället måste de sociala myndigheterna komma till henne. Det är också svårt för socialarbetarna att få en fattig människa att prata om sina problem. Hon skäms och vågar inte riktigt tala om hur dåligt ställt hon har det.

Förr i tiden kunde de fattiga naturligtvis inte stanna i fjällen på vintrarna utan kom till skogslandet. Där bodde de aldrig i närheten av byarna utan satte upp sina kåtor avsides. Kåtorna byggde de av gran- och tallris och kanske någon säckbit. Så bodde de om vintrarna och livnärde sig på ripor som de snarade.
De vågade inte gå till byarna, där det fanns människor och mat, eftersom de inte hade några pengar. Om de for till byarna var det alltid till avsides belägna gårdar och sent på kvällen. Då var det lättare att hitta vänner, som oftast inte hade det mycket bättre själva. Men de delade med sig av det lilla de hade, kanske en köttbit, en fiskbit, lite kaffe eller salt.

På sommaren levde de fattiga på fisk som de fiskade utan nät. Saltet var viktigt på sommaren. De levde också på syra och kvanne som de plockade på fjällsluttningarna. På sommaren var det lättare att livnära sig. Det fanns många samer som inte ägde några renar alls. Somliga kunde få arbete som drängar hos renägare som behövde

Det fanns ju rika bönder också som hade stora ladugårdar. Men jag tror inte att de rika bönderna hjälpte de fattiga lika mycket som de rika renägarna hjälpte de fattiga samerna.

(Andreas Labba, ur boken Anta och Mari, 1971)

______________________________________________________

Idag är det Vintersolståndet
Klockan 23:38 i kväll vänder det!

Lägre än idag står inte solen denna vinter.
Foto: Harry Holm

Idag tisdagen den 21 december inträffar vintersolståndet.
Närmare bestämt klockan 23:28 i kväll.
Då vänder det!

Vintersolståndet kallas den tidpunkt då solen står som lägst på himlen på norra halvklotet. Det är årets kortaste dag. Vintersolståndet förskjuts knappt 6 timmar framåt varje normalår och drygt 18 timmar bakåt varje skottår, vilket som bekant infaller var fjärde år.

Vid vintersolståndet lutar jordaxelns norra del maximalt bort från solen, vilket medför att det norra halvklotet alltså får sin kortaste dag och längsta natt. Norr om norra polcirkeln går solen inte ens upp. Omkring två veckor efter vintersolståndet befinner sig jorden som närmast solen, berättar Wikipedia, som fortsätter:

Inom skilda religiösa system uppfattas vintersolståndet som anmärkningsvärt. Den svenska julen har ursprungligen en koppling till vintersolståndet. I den julianska kalendern var nämligen natten mellan 24:e och 25:e den dag då vintersolståndet inföll. Det har även haft en påverkan på kalendersystem. Ett exempel är midvinterfesten under den här natten (på Hawaii under fullmånen närmast vintersolståndet). Inom judendomen är det den första dagen av Tekufot tevet, då man enligt tradition inte skall dricka vatten lagrat i huset.

HARRY HOLM 2010 12 21

_____________________________

Är det en mistel vid Kölvallen?
I så fall är den fridlyst

Mistel hör julen till. Den som står under en mistel är det tillåtet att kyssa, har vi sett inte minst i amerikanska filmer.
Inte har jag tidigare sett någon mistel i Hedetrakten. Men denna höst har jag upptäckt något som i alla fall liknar en mistel utmed vägen mot Råndalen.
Mistel är en parasit. Men den är fridlyst. Så låt den sitta.

HARRY HOLM 2010-11-05

_______________________________

Nu har renbetsavtalen skickats ut
Senast den 1.11 ska svaren vara inne

Medlingsgruppen för förhandlingarna om renbetet i Härjedalen har nu sänt ut avtalsförslagen till de berörda fastighetsägarna, bl.a. i Hedetrakten, väster om Ljusnan, området där Mittådalens sameby vill få tillgång till vinterbete på all mark..

Det finns två val.
1. att skriva på det färdigformulerade avtalet, eller
2. att använda en röd sida som skickats ut och där den skall skriva på som inte är intresserad av att teckna avtal, och som därmed inte heller får någon ersättning för tidigare renbeten.

För dem som skriver på avtalet finns det lite slantar att hämta från de 15 miljomer kronor som regeringen anslagit för "upplupen ersättning för tidigare renbete", 3 kr per hektar och år räknat från 1996 då tingsrättsdomen kom.

Svaren på avtalsförslagen skall skickas åter senast den 1 november i år.

Redaktionen rekommenderar de berörda fastighetsägarna att noga läsa igenom de utsända papperen, efersom ovanstående bara är byggt på en flyktig summering av materialet.

HARRY HOLM 2010-10-09
____________________________________________________

Här är det nya Härjedalsfullmäktige
M-Törnberg avancerade med kryss

Den slutliga sammanräkningen är klar. Vid förra valet fanns det 49 platser i Härjedalens kommunfullmäktige. Nu gällde det 39 platser och där blev fördelningen:
Moderata Samlingspartiet 6. Centerpartiet 5. Folkpartiet liberalerna 2. Kristdemokraterna 1. Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 16. Vänsterpartiet 2. Folkets röst - VOX humana 4. Sverigedemokraterna 3.       

Det var ont om resultatpåverkande kryssa-mig-kampanjer i Härjedalens kommun. Men bland moderaterna stod Hans-Olof Törnberg från Funäsdalen på femte plats på valsedeln och kryssades fram till att bli partiets förstanamn.

Efter valet blir följande ledamöter och ersättare i Härjedalens kommun:

M    
Hans-Olof Törnberg (personvald) (nr 5 på valsedeln)
Benny Tronsson (personvald)
Margareta Gladh (personvald)
Björn Ljungqvist
Anita Thuresson
Marita Kristoffersson    

Ersättare:  1. Björn Groth.  2. Rolf-Arne Ullaeus.  3. Fredrik Hallström.

--------------

C    
Anders Häggkvist (personvald)
Anna Ekroth
Karolina Ångman
Markus Grängzell
Birgitta Sundeberg-Bäck    

Ersättare: 1. Stig Holm. 2. Thomas Rihpa.  3. Anneli Fundin.

------------------

FP    
Lars Bygdén (personvald)
Eva-Britt Boij    

 Ersättare: 1. Mikael Södergren.  2. Ann-Louice Södergren.

-------------------------

KD    
Margareta Mahmoud Persson    

Ersättare: 1. Matz Bylund. 2. Lars-Olof Eliasson.

----------------

S    
Gottfrid Jonsson (personvald)
Gunilla Zetterström Bäcke
Lars Gunnar Nordlander
Maj Lis Larsson
Leif Nilsson
Anna Lena Andersson
Jonny Springe
Elisabeth Gillstedt Eriksson
Sune Halvarsson
Solveig Haugen
Göran Påhlson
Gunilla Hedin
Martin Halvarsson
Inga-Lill Mårtensson
Conny Persson
Elinor Söderlund    

Ersättare: 1. Jan Svensson. 2. Kristina J Holm. 3. Lars Nordlund. 4. Helen Fredrickson.   5. Nils-Erik Norderud.   6. Gerd Jonsson.  7. Christer Nordqvist. 8. Helena Strandberg

----------------

V    
Mattias Molin (personvald)
Hans-Erik Bergström    

Ersättare: 1. Daniel Bergström.  2. Helena Larsson.

---------------------

VOXH    
Karin Holmin (personvald)
Morgan Grip
Gabriella Persson Turdell
Anders Ramstedt    

Ersättare: 1. Kicki Jonasson.   2. Pelle Persson.

--------------------------

SD    
Olle Larsson (personvald)
Lars Hermansson
Ingegärd Fjällgärde    

Ersättare:  1. Elof Bergström.  2. Bertil Jäderberg.

-----------------------------------------------------------------------------

Efter valet kommer kvalet - om platserna i kommunfullmäktige

Inte nog med att alla länets 90 tilldelade björnar är skjutna. Nu är valet över också.
Kl 16 på torsdagen, när alla 6063 distrikten räknats i riksdagsvalet, var mandaten 173-156 (+sd 20) och rösterna i procent:
S 30,66, M 30,06, MP 7,34, FP 7,06, C 6,56, SD 5,70, samt KD och V 5,6 vardera. Övriga 1,43.

I Härjedalens kommunfullmäktigeval ökade moderaterna från 13,41 till 15,18 procent. Centern ökade också, från 11,63 till 13,12 procent. Folkpartiet gick ner något, från 4,51 till 4,10 procent medan kd bara fick 128 röster, vilket medförde en nedgång av andelen röster från 3,05 till 1,87 procent.

Socialdemokraterna gick ner från 42,77 till 41,82 procent, vänsterpartiet från 6,39 till 5,45 och Folktes röst - Vox Human rasade från 13,54 till 9,42 procent, fick 629 röster mot 889 i förra valet.

Miljöpartiet ökade från 65 till 87 röster, viket gav en procentuell ökning från 0.99 till 1,3 procent.
Sverigedemokraterna ökade från 221 röster förra gången till 511 i år, dvs från 3,55 till 7,65 procents andel av de härjedalska rösterna. Övriga partier fick 6 röster.

Av Hede-borna röstade 10,25 % på m, 15,18 % på c, 7,49 % på fp, 2,67 % på kd, 41,64 % på s, 4,62 % på v, 0,92 % på mp, 5,85 % på Vox Humana, och 11,18 % på sd.
Valdeltagandet i Hede var 78,7 procent, mot exempelvis 81,79 % i Vemdalen, 75,58 %i Funnäsdalen och 84,63 % i riket i genomsnitt.

HARRY HOLM 2010-09-23

______________________________________________________

 

Björnjakten 2010 i full gång

Manolio Rodriquez, till vänster, hade av Rasmus Boström hyrt in hunden Ursus Big,här tillsammans med skytten Erik Larsson (till höger), vid den lyckade björnjakten i söndags.

Horst Kühne berättar:

Söndagen den 22 augusti fick jag ett SMS från Erik Larsson i Långå. Han skrev att jag nu kunde ”slänga mig i väggen med alla mina fångade 10-kilos gäddor”.
Först trodde jag att Erik nu också hade fångat ett sådant monster, men sedan lästa jag vidare och då stod det att han kl. 10.55 hade skjutit en stor björn!
Direkt svarade jag per SMS och frågade om han var hemma och om jag kunde komma och titta på björnen. Svaret kom också omedelbart: kom du! Jag satte mig i bilen direkt och körde mycket förväntansfull mot Långå. Det är ju inte alla dagar någon lyckas fälla en stor björn i Härjedalen, ”home of the brown bear” i Skandinavien. Dessutom var jag ju mycket intresserad, inte bara för att jag känner Erik sedan många år tillbaka, men också för att jag är certifierad ”Master Measurer” i världens största, mest kända och högt respekterade jaktförening, Safari Club International.
Jag ville ha mått, vikt och alla detaljer för att registrera Eriks stora björn i denna organisation.

När jag kom till Gård Smedjehögen i Långå verkade Erik fortfarande vara i ett ”efter-skottet-chocktillstånd”. Naturligtvis fick jag höra händelsen i alla detaljer.
Enligt uppgift kom björnen först rakt mot en annan jägare. Bamsingen stannade och han och jägaren tittade på varandra en stund, på bara 15 meters håll! Jägaren fick ”björnfrossa”, blev livrädd och glömde helt varför han var där och att han hade en bössa i handen. Nallen lufsade vidare och kom inom synhåll från Erik. På 100 m höjde Erik iskallt bössan och sköt ett enda skott med sitt Husqvarna gevär i kaliber 8x75 JS. Björnen rusade in i ett närliggande tätbeväxt område och dog där, med en klockren träff i båda lungor och hjärtat. Skjuta kan den unga mannen, Erik, som fr.o.m. i söndags tillhör gruppen ”Big Boys”. Hädanefter kallar jag honom ”The Big White Hunter”!

När jag sedan såg den enorma skallen började jag andas lite snabbare och hårdare än vanligt. Jag har sett många björnar under min livstid, men Eriks björn var en av de största. Vilket aaaaas! Vilken SKALLE!
”Monstret” hade en vikt på 228 kilo, det utlagda skinnet från näsan till svansen var 2,18 m lång, mellan framramarna klo-till-klo mätte han hela 2,56 m och mellan bakklorna 2,16 m. Anmärkningsvärt är björnens ovanliga färg, som är KOLSVART, precis som en svartbjörn i Nordamerika! Bert-Ivan Mattson tog de i lagen föreskrivna prover åt Länsstyrelsen och Kent Forsling har tagit bl.a. trikinprover.
Det fanns dock en till björn på Gösta Myhrs mark, men den hann tyvärr slinka igenom jägarkedjan.

Den största delen av arbete gjorde förstås den av Rasmus Boström ägda och av ”Rodriguez Manolio inhyrda björnhunden ”Big”, som hittills har 21 björnar på sitt samvete.

Tur att den jägare som såg björnen först inte kom till skott. Hade han skjutit och inte träffat rätt eller även om han hade fått in en fullträff som Erik, hade björnen kunnat rusa mot honom och klarat dessa futtiga 15 m på 3 sekunder och därmed blixtsnabbt förpassat jägaren till de ”sälla jaktmarkerna”!

GRATTIS och BRA GJORT säger idag alla jägare till Erik, om än kanske med en liten nypa avundsjuka. Den här björnen kommer unga Erik aldrig att kunna matcha eller överträffa, inte heller kommer han att glömma den, livet ut!

Facit: Det finns inte bara stora fiskar utan också stora björnar i Härjedalen. Tänk bara vilken flora och fauna och vilka naturtillgångar som finns här. Vilket härligt landskap vi har förmånen att kunna leva i! Kanske är det dags och ”high time” att vara lite ödmjuk och visa vår tacksamhet genom att sköta om och förvalta den härliga naturen till gagn för kommande generationer?

Text: Horst Kuehne
Foton: Karl-Gunnar Karlsson

________________________________

Skall det kunna lösa sig vid Ljusnebron?

Av ett uttalande i lokalpressen skulle advokaten under vecka 34 kunna komma med en lösning på problemet med det stillastående bygget vid Ljusnebron i Hede.
Men det kan inte vara lätt, förstår jag av det försök till kartläggning av frågan som jag gjorde i mars i år.

Så här summerade jag då:

År 2006 registrerades Hede Miljöbygg AB.
År 2006 registreras också Hede Utveckling AB.

Juni 2007
Hede Miljöbygg AB köper mark vid Ljusnan av
Härjedalens Kommun och Bergvik skog

Sommaren 2007
Bygget börjar. Till julen 2008 skall här stå klart 3 bostadshus med 24 lägenheter, ett hotell, restaurang och turistbyrå.
Lägenheterna skulle kosta 900.000 - 1,9 milj kr styck.
Intressenter hade satsat 60 milj kr i projektet, sas det.
Hede Utveckling AB skulle vara fastighetsägare och förvaltare

-----------------------
Bygget försenades
------------------------

25 februari 2008
Köpte bostadsrättsföreningen Ljusnan fastigheten
av Hede Miljöbygg AB för 1 miljon kronor

Oktober 2009
Begärde Bolagsverket Hede Miljöbygg AB i likvidation eftersom ingen årsredovisning lämnats in.
Likvidatorn, advokat Cilla Lindahl fick varken tag i ägare eller styrelse och lämnade därför in konkursansökan.

Den 21 oktober 2009
Försattes Hede Miljöbygg AB i konkurs.
Samtidigt sattes Hede Utveckling AB i konkurs
/som hade samma styrelse som Hede Miljöbygg AB/
Här fanns då 10 miljoner kronor i skulder, enl konkursförvaltaren advokat Rolf Lohse.

Det framkom att lägenheterna lämnats som säkerhet till Stauer Invest (som hade satsat mest i projektet), som fick lägenheterna och därmed inte längre har någon fordran.

Den 19 mars 2010 skulle bouppteckningseden sväras, men den norske vd:n för Hede Miljöbygg AB dök aldrig upp, konstaterade advokat Lohse.

Den 29 mars summerade jag ärendet så här:

Hede Miljöbygg AB i konkurs äger Bostadsrättsföreningen Ljusnan – som äger fastigheten.
Lägenheterna ägs av Staure Invest.
Stackars konkursförvaltare.

HARRY HOLM 2010 08 22

________________________________________________

Några bilder från det underbara Särvfjället sommaren 2010

*

**

Foto: HARRY HOLM

______________________________________________

 

”Mister Svärmor” – Sonny
har knutit sin sista fluga

Horst Kühne berättar:

Vem minns inte Sonny, sittande inne på ICA Supermarket i Hede, säljande lotter och sina inte helt okända handgjorda fiskeflugor? Speciellt de vida kända flugor ”svärmor” har alltid varit väldigt populära. Ofta satt han även på bänken utanför ICA och många ortsbor och ”utifrånare” tog tillfället i akt att sitta med Sonny en stund för att prata med honom över väder och vind och allt annat mellan himmel och jord, naturligtvis också om fiske. Jag för min del missade aldrig tillfället att hälsa och snacka med honom när jag besökte ICA. Sonny var en ”institution” i Hede, en del av ”möblemanget”, han tillhörde helt enkelt inventarierna på ICA.

Sonny var en lugn, trevlig och sansad människa och han hade lätt för att skratta. Han hade också en otrolig kunskap om fiske. Han var alltid hjälpsam och hade han fått betalt för alla sina goda råd till fiskare, både nybörjare som ”experter”, då hade han blivit miljonär på kort tid. Hans kunskap om fiske var enorm och när det gällde kunskap om Hedes fiskevatten, då var det inget han inte visste. Han hade alltid tid och lust att ha sig en pratstund, med vem som helst, när som helst och om vad som helst. Det finns ingen som kan ”fylla hans skor och ersätta” Sonny och många kommer att sakna honom, inte minst på sina inköpsturer till ICA!

Sonny var en riktig ”storfiskare” och han älskade att vara ute i naturen vid något fiskevatten, både ensam och tillsammans med fiskekompisar. När så sjukdomen slog till mot Sonny och till sist tvingade honom att förflytta sig med sin elektriska kärra, då tog tyvärr hans älskade fiske slut. Många fiskekompisar minns vemodigt, men med ett leende på läpparna, de otaliga roliga fisketurer de gjort tillsammans. Dessa minnen är etsade för evigt i kompisarnas hjärnor, som ingen kan ta ifrån dem! Jag återger här bara 2 av många roliga minnen som hänt medan Sonny var ”på gång” med kompisarna:

Ceddis (Åke Cederwall) och Sonny hade vinterfiskat på Gällerötjärn och Sonny satt sig i skoterkälken för hemfärd. När de åkte mot land skulle Ceddis gena från skoterspåret och de två körde fast i djupsnö invid land. Snön gick upp till magen på Sonny som var, som bekant, tyngre än Ceddis. Ceddis fick loss skotern och kälken och upp till skoterspåret. Sedan var det bara att försöka ”rädda” Sonny. Som tur var fick han loss Sonny som utan hjälp inte kunde ta sig någonstans alls. Ceddis fick dock RULLA Sonny på snön, upp till kälken, som nu stog på ett fast skoterspår. Båda två skrattade så högt att alla älgar i området försvann till södra Sverige!

En annan händelse hände på flygfältet Hedlanda, där Sonny flög modellflygplan med Arne Karlsson. Sonny stog och flög sitt flygplan med joysticken på magen, när plötsligt byxorna ramlade ner till knäna. Tyvärr så kunde ju Sonny knappast dra upp byxorna så länge planet surrade i luften! Det var bara att ha is i magen och landa planet först och oroa sig för byxorna sen. Arne Karlsson lär ha skrattad så tårarna rann. Men det var Sonny det!

Vad Sonny inte visste om fiske var helt enkelt inte värt att veta. Egentligen borde han har suttit som rådgivare för någon stor fisketidning eller varit verksam inom turistverksamheten, speciellt då vår största sommaraktivitet i härliga Härjedalen är, just det, FISKE! Inte någon fattade vilken enorm tillgång Sonny kunde ha varit i detta sammanhang.

Tyvärr har nu Sonny knutit sin sista fluga på jorden. Förhoppningsvis finns det en plats i himlen för honom så han kan fortsätta med att binda flugor. Änglarna fiskar väl också?

Alla vi som kände Sonny känner idag stor sorg. Vi saknar Sonny, må han vila i frid!

”So long” kompis, vi ses igen!

Text: Horst Kuehne
Bild på flugorna (nedan): Horst Kuehne
Bild på Sonny (överst): Åke Cederwall

_______________________________

Gudstjänst i Nyvallen vid Sonfjället söndagen den 1 augusti 2010



Foto: HARRY HOLM 2010-08-01
______________________________________________________

Ingen badsommar i Hedetrakten

Den senaste tiden har badplatserna i Hedetrakten (här en bild från Vågan i Hedeviken) inte varit särskilt välbesökta. Och vid varje väderleksrapport kan vi konstatera att ingen meteorolog lovar skurfria dagar. Och var tar sommaren då vägen?
Alla klagar på vädret men inget gör något åt det, var det nån som sa. Jag är benägen att hålla med.
Vilket parti går inför valet ut och lovar finare sommarväder?

TEXT OCH FOTO: HARRY HOLM
_______________________________________________

Renate Hankes rekord-öring

Horst Kühne berättar:

Strax före kl. 20 i torsdagskväll (2010-07-15) knackade någon på dörren, när jag satt i soffan framför TV:n och väntade på att filmen skulle börja. När jag öppnade dörren stod där de 2 tyskar utanför som är i grannstugan på semester. Jag känner dem sedan förut, då dem varje år kommer på semester till Hede.
De hade en gammal påse i handen och ville veta vad det var för fisk de hade fått. När jag öppnade påsen blev jag alldeles förskräckt! Där låg en jättestor öring, en sådan hade jag aldrig sett i hela mitt liv. Direkt vägde jag den, den var på 7,56 kilo, 81 cm lång, hade ett bukomfång på 49 cm och stjärtfenan var 22 cm bred!
Som gammal "Master Measurer" för djur i den anrika "Safari Club International" visste jag omedelbart att jag måste väga, mäta och plåta fisken mycket noga och det gjorde jag. Det är inte alla dagar man får en sådan skönhet i händerna.
Fångstmannen, eller rättare sagt fångstkvinnan, heter Renate Hanke. Hon fick fisken på en liten spinnare i silver med små röda streck på. När jag ville veta detaljerna kring fångsten och ville se utrustningen hon fick fångsten med, blev jag förskräckt igen!
Det var ett jycke-teleskopspö, ett sådant som lätt passar i ryggsäcken. Rullen var en s.k. "ultralight" med 0.20 (!) flätad lina på. Rena LEKSAKER, inte alls värdig en sådan härlig fisk.

Trekvarts kamp
Med den ”Mickey Mouse”-utrustning tog det henne 45 minuter att få upp fisken. Efteråt var hon HELT SLUT!
Nå ja, hon slog det gamla rekordet för Hede med råge. Från 4,9 kilo år 1991 till 7,56 kilo år 2010, inte illa!
Det tar nog några år nu att slå det nya rekordet, om det alls kommer att slås.
Vilken tur vissa ”bloody beginners" har!
När Renate fick hugg ville hon ha hjälp av sin man, som dock vägrade att hjälpa henne. Hon hade fått fisken på kroken, nu skulle hon också ta upp den, sa han. Han hjälpte bara till att få öringen ur vattnet med sin huggkrok.
Ja och sen skulle jag enligt tyskarnas önskemål skära upp den vackra fisken och filea den. Då blev jag förskräckt för tredje gången och lyckades övertala dem att istället montera den.
Nu ligger skönheten i frysen i väntan på hemtransport till Tyskland och till närmaste konservator.
Klockan var 24.00 när vi äntligen kom i sängen. Vilken fångst, vilken kväll, vilken natt. Tänk att få vara med om sådant!
Åter igen en bekräftelse på att vi har en himlans förmån att kunna bo och leva i ett sånt härligt landskap!

Renate Hanke fick den stora fisken på en liten spinnare i silver med små röda streck på.


TEXT OCH FOTO: HORST KÜHNE

______________________________________________________

Några bilder från Lofsdalskonferensen år 2010

I söndags avslutades årets Härjedalskonferens i Sion i Lofsdalen. Det var ett möte på torsdagskvällen, tre möten om dagen fredag och lördag samt ett avslutande möte vid gudstjänsttid på söndagen.
Bland de medverkande kan nämnas Bertil Olingdahl, som på bilden pvan sjunger om en gammal bönevrå, ackompanjerad av Bengt Johanssons dragspel.
(Andra medverkande på bilderna nedan)

*

FOTO: HARRY HOLM

____________________________________________________

Flygare från flera länder
fylkades på Hedlanda Airport

Inernationell Jodelträff har det varit på Hedlanda den här veckan. Från olika länder kom de, ägare till den här speciella sortens flygplan med uppåtvikta vingspetsar. Nedan en schweisisk sådan kärra.
Längre ned i spalten, andra bilder från Hedlanda, världens minsta internationella flygplats.

FOTO: HARRY HOLM juli 2010

_____________________________________________________________

Sommarens andra Hedemarknad

*

FOTO: HARRY HOLM 2010-07-16
______________________________________________________________

Start för årets Hede-marknader

Bland besökarna denna fredag på sommarens första marknad vid Hede Hembygdsgård fanns Göte Westlund, till höger ovan, själv en gång i tiden en rejäl dragspelare.
Och jordgubbsförsäljarna - nedan - fanns på samma plats som tidigare somrar.

TEXT OCH FOTO: HARRY HOLM
______________________________________________________________

Friluftsgudstjänst i solsken vid Nysätern vid Sonfjället



Kyrkoherde Martin Ottosson ledde friluftsgudstjänsten vid Nysäterns Fjällgård i söndags, och predikade om Johannes Döparen. Omkring 30 personer satt i solskenet och sjöng med i "En vänlig grönskas rika dräkt" och andra psalmer, ackompanjerade av Håkan Håkansson.

FOTO: HARRY HOLM

_______________________________

** ____________________________________________________

 

 

 

 

 

 

 



 
**  


 

 


 

 

 

 

 

 
**  

 

 

 


 
**  


 
**  

 
**  



 

BIBELORDET -

SONFJÄLLET - ORREN OCH SÄRVFJÄLLET - JAKT/VILTVÅRD -

KLICKA HÄR
för att läsa om min farfars hundras,
HEDE-HUNDEN


Klicka här för att läsa om mina jaktminnen och jakten förr

____________________________

Ny bok idag från
vårt förlag

Hypnotisören
som föll på eget grepp
,
är en roman av Ann-Marie Mathiassen på 216 sidor, som nu har kommit från trycket, alltså utgiven i juni 2011.

Pris 250:- Kan beställas från harry@holm.tf

_____________

VILL DU
ATT DET DU SKRIVIT
SKA BLI EN BOK?

Kontakta arbogasidan
harry@holm.tf

___________________________

Socialstyrelsen bromsade bästa metoden
Tio miljarder kronor ”åt skogen”

Inför SweDental och Odontologisk Riksstämma på Svenska Mässan Göteborg 18-20 nov. 2010 kom en ny bok.
Om rotfyllningar. Och en hel del om förre Arbogabon Sven Rosenbaum.

GÅ TILL ROTEN MED DET ONDA
VITBOK OM N2-AFFÄREN

Vetenskapliga undersökningar visar att ungefär varannan rotfyllning misslyckas. Den vanliga metoden att rotfylla tänder (guttaperkametoden) lyckas nämligen sällan döda alla bakterier.

Det finns ett bättre sätt, N2-metoden. Enligt en studie i Tennessee i USA var lyckandefrekvensen 99,2%.

Denna, den bästa och billigaste rotfyllningsmetoden, förbjöds först av Socialstyrelsen och har sedan avfärdats av vårt lands rotfyllningsspecialister, trots att N2 är tillåtet i EU och därmed i Sverige.

I boken ”Gå till roten med det onda” visas hur Socialstyrelsen, genom att enbart lita till de rotfyllningsprofessorer som haft som karriär att lära ut den gamla dåliga metoden, orsakat landet onödiga kostnader på omkring 10 miljarder kronor, massor med onödigt lidande hos patienterna och ett oräkneligt antal i onödan utdragna tänder.

Boken ”Gå till roten med det onda” kommer ut lagom till tandläkarstämman och vill genom informerade journalister, patienter och tandläkare hjälpa till att äntligen fasa ut den fasligt dåliga guttaperkametoden för rotfyllning.

Boken kan beställas för 250 kr
(inkl moms och inkl frakt på 36 kr) via
harry@holm.tf

________________________________

HEDE-SIDAN E-POST:
harry@holm.tf

_________________________________

Att svärja är bevis på bristande
kultur och bildning.

Skylt över dörren till mitt klassrum 1951

________________________________


En av många intressanta böcker från HLT Förlag

Beställ boken om utplanteringen
av varg i Sverige


för 229 kr inkl allt, från
HLT
- Box 4 - 840 93 Hede
Fax 0684 10920
E-post: hlt@hlt.z.se

______________________

SONFJÄLLET - ORREN OCH SÄRVFJÄLLET - JAKT/VILTVÅRD -

Klicka här för att läsa om mina jaktminnen och jakten förr

Klicka här för att läsa om min farfars hundras, HEDE-HUNDEN

DÅ BLEV HÄRJEDALEN SVENSKT
K LICKA HÄR
FÖR ATT SE BILDER FRÅN DET 350-ÅRSFIRANDET

_________________________

Klicka här för att se Hedebilder och texter fram t o m 30 juni 2010

Arkiv 2007 - maj 2008
KLICKA HÄR!

_________________________

Välkommen till en sida om Hede och Härjedalen.
  Min avsikt är att materialet bara skall vara till för Din skull kära läsare, till nytta och nöje.
  Om jag sedan inte alltid lyckas i denna min avsikt, så ber jag om ursäkt. Man är väl inte mer än människa.

Den här sidan är mest sporadiskt fångade bilder från utflyktsmål och enstaka händelser i Hedebygden.
För mer kontinuerlig info från trakten rekommenderar vi att ni tar er till
www.hedeinfo.se


Där finns det evenemang i långa rader - och fina aktuella rapporter från det som händer i Hedebygden. Kolla alltså gärna www.hedeinfo.se
_____________________________

 

HARRY HOLM
Ansvarig utgivare

 


En av böckerna från HLT Förlag, med motiv från Hede: "Inger Grannes och brudkronan" av Per Nilsson Tannér.


KLICKA HÄR
för att läsa om alla våra böcker

KLICKA HÄR
för att läsa om vår musik


Klicka här för att se 2005 års Hedebilder och texter !

Klicka här för att se 2006 års Hedebilder och texter !

_________________________

DÅ BLEV HÄRJEDALEN SVENSKT
K LICKA HÄR FÖR ATT SE BILDER FRÅN 350-ÅRSFIRANDET

KYRKBILDER FRÅN HEDE - MARKNADS-FREDAGAR I HEDE- MIDSOMMARBILDER FRÅN HEDE - SONFJÄLLET - ORREN OCH SÄRVFJÄLLET - JAKT/VILTVÅRD -

Klicka här för att läsa om mina jaktminnen och jakten förr

Klicka här för att läsa om min farfars hundras, Hede-hunden

______________________

Socialismens vargar
av Sixten Johansson

I Sixten Johanssons 1900-talshistoriska roman har Sverige fått en ny statsledning vars mål är att genomföra den totala socialiseringen, under en vänsterorientering kopplad till Vietnamkriget.
Inför det kommande storkriget, där socialister och kommunister skall ta världsherraväldet, beordras i Sverige nedhuggning av skogarna för att stärka landets ekonomi.
I skogsplanteringarna på de stora kalhuggna markerna förökas älgar och rådjur.
På initiativ av professor Bengt Hagert genomförs den biologiska lösning som går ut på att minska älgstammen genom inplantering av varg.
Viltvårdsverket är med och stöder projektet ekonomiskt och den så kallade Naturföreningen får ta hand om det administrativa i projektet.

*
Författaren till denna bok är uppvuxen i Norrbotten men bor numera i Södermanland. Han har arbetat inom försvaret och i den privata industrin men är idag egen företagare. Han har tidigare kommit ut med boken Handbok för vakjaktsjägare (år 2000).

Boken kostar 196 kr plus ev. frakt och kan beställas via fax 0684-10920 eller mail:
hlt@hlt.z.se

____________________

 
 
 
 



 

 

 
 


 

 
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 



wrap-script-literals: no