Ett ARBOGA UNIVERSITET skulle
betyda mycket för vår stad - nu finns chansen
Läs mer på universitetssidan - dit kommer du genom att
KLICKA HÄR
___________________________________________________
Otillräcklig utredning behåller kårobligatoriet
– Kristdemokraterna vänder sig principiellt mot förslag som betyder en fortsatt tvångsanslutning av studenter till vissa föreningar. Vi tycker inte att expertutredningens förslag når tillräckligt långt.
Det säger Torsten Lindström, kristdemokratisk riksdagsledamot i
Utbildningsutskottet, på torsdagen med anledning av presentationen av kårobligatorieutredningen.
– I utredningen ”För studenterna - Om studentkårer, nationer och särskilda studentföreningar" (SOU 2006:36) finns en del ljusglimtar. Studentkårerna har axlat mer och mer av uppgifter som är ett ansvar för lärosätet eller kommunen, som bostadsfrågor eller studentutbyte. Utredningen förslår att kåravgiften ska gå till studierelaterade verksamheter, allt annat får finansieras separat.
– Det är ett positivt förslag som vi ser som ett första steg i att helt
avskaffa kårobligatoriet, men i övrigt andas en del av förslagen en ny syn på kårerna som vill befästa dem som en del av statsapparaten för att garantera ett fortsatt obligatorium. En syn som vi inte delar.
– Att kårerna håller god kvalitet löses i ett slopat kårobligatorium genom att studenterna röstar med fötterna, och inte stödjer en undermålig kår.
Det tror vi kan vara ett bättre alternativ än att införa system där
lärosätets granskare i sin tur blir granskad av Högskoleverket.
– Studentkårerna ska vara fristående granskare av lärosätenas kvalitet, och ingen student ska tvingas att vara del av en organisation mot sin vilja.
– För att travestera Cato: för övrigt anser vi att kårobligatoriet ska
avskaffas, säger Torsten Lindström.
Torsten Lindströms pressmeddelande den 13 april 2006
---------
Torsten Lindström (kd) om högskolor som inte får bli universitet:
Häpnadsväckande nonchalans från Pagrotsky!
– Regeringen har tagit emot ansökan efter ansökan från högskolorna om att bli universitet, men har sedan låtit saken bero. För att slippa bli pressade i valrörelsen visar man ”handlingskraft” – genom att som vanligt ”låta utreda” frågan.
Det säger Torsten Lindström, kristdemokratisk riksdagsledamot i
Utbildningsutskottet på onsdagen.
– Det finns flera högskolor som har slitit och kämpat i åratal för att få erkännas son universitet. Ett enastående engagemang från enastående individer. Regeringen har inte gjort något annat än att låta ansökningarna bilda hög i inkorgen.
– Ansökningarna har inte lämnats vidare till Högskoleverket så att en kvalitetsgranskning skulle ha kunnat inledas. Utbildningsdepartementet har i flera fall inte ens bekräftat mottagandet av ansökan. En häpnadsväckande nonchalans!
– Lagom inför stundande valrörelse går utbildningsministern ut och ger beskedet att det inte blir fler universitet i Sverige. Hoppfulla högskolor blir nu hopplösa högskolor – helt i onödan.
– I maj 2005 ansökte Högskolan i Borås om att få bli "landets första
professionsuniversitet" med forskarutbildning riktad mot att
kompetensförsörja arbetslivet. Här missade regeringen chansen att ta det första steget mot den yrkeshögskola som näringslivet efterfrågor.
– Utöver det har dessutom Mälardalens, Malmös och Södertörns högskola under 1998-2002 ansökt om att bli universitet. Blekinge Tekniska Högskola ansökte år 2002 om att få bli ett tekniskt universitet. Därutöver har högskolorna i Halmstad, Gävle, Dalarna och Skövde 2000-2004 ansökt om att få vetenskapsområde, det första steget mot universitet, säger Torsten Lindström.
Torsten Lindströms pressmeddelande den 12 april 2006
-----------
Kd-kritik mot Pagrotskys utspel på DN-debatt:
Pagrotskys kortsiktighet drabbar Mälardalens högskola
– Regeringen har tagit emot ansökan efter ansökan från högskolorna om att bli universitet, men har sedan låtit saken bero. För att slippa bli pressade i valrörelsen visar man ”handlingskraft” – genom att som vanligt låta utreda frågan.
Det säger Torsten Lindström, kristdemokratisk riksdagsledamot i
Utbildningsutskottet på onsdagen.
– Det finns flera högskolor som har slitit och kämpat i åratal för att få erkännas son universitet. Ett enastående engagemang från enastående individer. Regeringen har inte gjort något annat än att låta ansökningarna bilda hög i inkorgen.
– Ansökningarna har inte lämnats vidare till Högskoleverket så att en kvalitetsgranskning skulle ha kunnat inledas. Utbildningsdepartementet har i flera fall inte ens bekräftat mottagandet av ansökan. En häpnadsväckande nonchalans.
– Lagom inför stundande valrörelse går utbildningsministern ut och ger beskedet att det inte blir fler universitet i Sverige. Hoppfulla högskolor blir nu hopplösa högskolor – helt i onödan.
– Redan 1998 ansökte Mälardalens högskola om att bli universitet, vilket är viktigt för att utveckla regionen. Den förhoppningen grusas nu.
– Utöver det har dessutom Malmös, Södertörns och Borås högskola under 1998-2005 ansökt om att bli universitet. Blekinge Tekniska Högskola ansökte år 2002 om att få bli ett tekniskt universitet. Därutöver har högskolorna i Halmstad, Gävle, Dalarna och Skövde 2000-2004 ansökt om att få vetenskapsområde, det första steget mot universitet, säger Torsten Lindström.
Torsten Lindströms pressmeddelande den 12 april 2006
Otillräcklig utredning behåller kårobligatoriet
– Kristdemokraterna vänder sig principiellt mot förslag som betyder en fortsatt tvångsanslutning av studenter till vissa föreningar. Vi tycker inte att expertutredningens förslag når tillräckligt långt.
Det säger Torsten Lindström, kristdemokratisk riksdagsledamot i
Utbildningsutskottet, på torsdagen med anledning av presentationen av kårobligatorieutredningen.
– I utredningen ”För studenterna - Om studentkårer, nationer och särskilda studentföreningar" (SOU 2006:36) finns en del ljusglimtar. Studentkårerna har axlat mer och mer av uppgifter som är ett ansvar för lärosätet eller kommunen, som bostadsfrågor eller studentutbyte. Utredningen förslår att kåravgiften ska gå till studierelaterade verksamheter, allt annat får finansieras separat.
– Det är ett positivt förslag som vi ser som ett första steg i att helt
avskaffa kårobligatoriet, men i övrigt andas en del av förslagen en ny syn på kårerna som vill befästa dem som en del av statsapparaten för att garantera ett fortsatt obligatorium. En syn som vi inte delar.
– Att kårerna håller god kvalitet löses i ett slopat kårobligatorium genom att studenterna röstar med fötterna, och inte stödjer en undermålig kår.
Det tror vi kan vara ett bättre alternativ än att införa system där
lärosätets granskare i sin tur blir granskad av Högskoleverket.
– Studentkårerna ska vara fristående granskare av lärosätenas kvalitet, och ingen student ska tvingas att vara del av en organisation mot sin vilja.
– För att travestera Cato: för övrigt anser vi att kårobligatoriet ska
avskaffas, säger Torsten Lindström.
Torsten Lindströms pressmeddelande den 13 april 2006
---------
Torsten Lindström (kd) om högskolor som inte får bli universitet:
Häpnadsväckande nonchalans från Pagrotsky!
– Regeringen har tagit emot ansökan efter ansökan från högskolorna om att bli universitet, men har sedan låtit saken bero. För att slippa bli pressade i valrörelsen visar man ”handlingskraft” – genom att som vanligt ”låta utreda” frågan.
Det säger Torsten Lindström, kristdemokratisk riksdagsledamot i
Utbildningsutskottet på onsdagen.
– Det finns flera högskolor som har slitit och kämpat i åratal för att få erkännas son universitet. Ett enastående engagemang från enastående individer. Regeringen har inte gjort något annat än att låta ansökningarna bilda hög i inkorgen.
– Ansökningarna har inte lämnats vidare till Högskoleverket så att en kvalitetsgranskning skulle ha kunnat inledas. Utbildningsdepartementet har i flera fall inte ens bekräftat mottagandet av ansökan. En häpnadsväckande nonchalans!
– Lagom inför stundande valrörelse går utbildningsministern ut och ger beskedet att det inte blir fler universitet i Sverige. Hoppfulla högskolor blir nu hopplösa högskolor – helt i onödan.
– I maj 2005 ansökte Högskolan i Borås om att få bli "landets första
professionsuniversitet" med forskarutbildning riktad mot att
kompetensförsörja arbetslivet. Här missade regeringen chansen att ta det första steget mot den yrkeshögskola som näringslivet efterfrågor.
– Utöver det har dessutom Mälardalens, Malmös och Södertörns högskola under 1998-2002 ansökt om att bli universitet. Blekinge Tekniska Högskola ansökte år 2002 om att få bli ett tekniskt universitet. Därutöver har högskolorna i Halmstad, Gävle, Dalarna och Skövde 2000-2004 ansökt om att få vetenskapsområde, det första steget mot universitet, säger Torsten Lindström.
Torsten Lindströms pressmeddelande den 12 april 2006
-----------
Kd-kritik mot Pagrotskys utspel på DN-debatt:
Pagrotskys kortsiktighet drabbar Mälardalens högskola
– Regeringen har tagit emot ansökan efter ansökan från högskolorna om att bli universitet, men har sedan låtit saken bero. För att slippa bli pressade i valrörelsen visar man ”handlingskraft” – genom att som vanligt låta utreda frågan.
Det säger Torsten Lindström, kristdemokratisk riksdagsledamot i
Utbildningsutskottet på onsdagen.
– Det finns flera högskolor som har slitit och kämpat i åratal för att få erkännas son universitet. Ett enastående engagemang från enastående individer. Regeringen har inte gjort något annat än att låta ansökningarna bilda hög i inkorgen.
– Ansökningarna har inte lämnats vidare till Högskoleverket så att en kvalitetsgranskning skulle ha kunnat inledas. Utbildningsdepartementet har i flera fall inte ens bekräftat mottagandet av ansökan. En häpnadsväckande nonchalans.
– Lagom inför stundande valrörelse går utbildningsministern ut och ger beskedet att det inte blir fler universitet i Sverige. Hoppfulla högskolor blir nu hopplösa högskolor – helt i onödan.
– Redan 1998 ansökte Mälardalens högskola om att bli universitet, vilket är viktigt för att utveckla regionen. Den förhoppningen grusas nu.
– Utöver det har dessutom Malmös, Södertörns och Borås högskola under 1998-2005 ansökt om att bli universitet. Blekinge Tekniska Högskola ansökte år 2002 om att få bli ett tekniskt universitet. Därutöver har högskolorna i Halmstad, Gävle, Dalarna och Skövde 2000-2004 ansökt om att få vetenskapsområde, det första steget mot universitet, säger Torsten Lindström.
Torsten Lindströms pressmeddelande den 12 april 2006
Kristdemokraterna ger högskolan bättre kvalitet
– Kristdemokraterna har i sitt budgetalternativ satsat rejält på den högre utbildningen.
Under 2006 får lärosätena över 400 miljoner kronor för
kvalitetssatsningar, totalt 1,4 miljarder kronor under perioden 2006-2008.
Vi satsar också 80 ytterligare miljoner på fler disputerade lärare och sätter kvalitet framför kvantitet.
Det säger Torsten Lindström, kristdemokratisk högskolepolitisk talesman och riksdagsledamot i Utbildningsutskottet, på torsdagen.
– Regeringens utbyggnad av den högre utbildningen är inte genomtänkt. Nu behövs satsningar på kvalitet, inte fler underfinansierade högskoleplatser. Därför säger vi nej till förslaget.
– Socialdemokraterna gör inga förberedelser för att komma tillrätta med pensionsavgångarna i högskolan. En särskild kristdemokratisk satsning går därför till att öka andelen disputerade lärare i högskolan. Vi anslår 80 miljoner för detta under perioden 2006-2008.
- Kårobligatoriumet måste slopas. Studenterna måste kunna välja vilka föreningar de ska vara med i. Studentinflytandet bör ges en annan finansieringsform.
– I Sverige har socialdemokraterna skapar ett strukturellt problem, att högskolan ska vara den rätta vägen. Kristdemokraterna anser att människor måste få förutsättningar att utvecklas efter fallenhet. Vi inrättar i vårt förslag en ny yrkeshögskola 2006, säger Torsten Lindström.
– Den höga andelen obehöriga lärare i skolan har blivit en permanent situation, detta styrks av aktuella siffror. Kvaliteten i skolan riskerar att sjunka, i synnerhet i problemskolor. Socialdemokraternas låt gå-politik drabbar samhällets svaga grupper hårdast.
Det säger Torsten Lindström, kristdemokratisk gymnasiepolitisk talesman och riksdagsledamot i Utbildningsutskottet, på fredagen.
– Enligt officiella uppgifter var behörighetsfrekvensen omkring 80 procent 2004. I augusti 2005 publicerade Skolverket aktuella siffror: För grundskolans räkning ligger obehörigheten idag på 16,6 procent och för gymnasieskolan 23,3 procent. Problemen kvarstår.
– I regeringsförklaringen efter valet 2002 sade statsministern att ”Alla skolor ska vara bra skolor” och ”Kunskap är makt”. Det finns en uppenbar risk för att de behöriga lärarna flyr problemskolorna i utsatta områden för att i stället samlas i lugnare skolor i bättre områden. Effekten av socialdemokraternas låt gå-politik kan än en gång bli att samhällets svaga grupper drabbas hårdast.
