Var noga med vad tandläkaren stoppar in 1
Metaller i tänderna påverkar hela kroppen
Om din tandläkare tänker sätta in metaller i din mun, metall-blandingen amalgam eller guld det kvittar, så be att få något annat: Metallfri plast i små hål, keramik för större lagningar.
Gör inte tandläkare som du vill, så finns det en tvåstegsraket att ta till.
Först kan du vädja till hans förstånd, genom ett resonemang, genom att du frågar:
– Dom här nerverna som du brukar bedöva när du ska laga en tand åt mig, slutar dom i munnen eller var tar dom vägen?
– Nej, dom går i knippen till tinningarna och sedan ut i hela kroppen, till olika organ och muskler,
svarar tandläkaren, som säkerligen är så pass medicinskt kunnig att han vet det.
Din nästa fråga:
– Eftersom du tänker sätta in metaller i mina tänder måste jag fråga: Hur var det när du gick i gymnasiet? Fick ni lära er vad som händer om man sätter ner olika metaller i en vätska?
– Jo, man får ett batteri. Men nu slutar vi prata och lagar tänder i stället. Syster, amalgam...
– Stopp, säger du, för du vet ju nu att tandläkaren tänker göra ett batteri av din mun, han tänker sätta elström på dina tandnerver, ström som är på dygnet om och vecka ut och vecka in retar nerverna som går ut till bl.a. ryggmuskler, njurar, bukspottkörtel, till ögonen (det ju till och med så att en av tänker kallas för ögontanden) som till slut leder till krämpor och sjukdomar.
Mest dramatiskt friska brukar dom bli som tar ut sin guldtand och har amalgamlagningarna kvar,
vilket ytterligare styrker detta med batteri-effekten. (Guld är en ädel metall, amalgam innehåller mest oädla metaller.)
Tänker tandläkaren trots det fortsätta laga med metall i din mun, så måste du nog påminna honom om vad det står i Hälso- och sjukvårdslagens 2:a paragraf: Att han ska göra som du vill, typ. (Som du kan läsa i spalten här till vänster)
HARRY HOLM
November 2004
Har du frågor eller kommentarer till detta eller andra tankar omkring tandlagningar, sänd ett e-mail till kontakt@arbogasidan.se
------------------------------------------------------------
Var noga med vad tandläkaren stoppar in 2
Allmänhetens bästa segrade till slut
Nu är N2 är tillåtet som rotfyllningsmaterial
Nu är det flera år sedan Arbogatandläkaren Sven Rosenbaum gick ur tiden.
Det blev därmed EU-medlemsskapet som till slut vann segern åt honom.
Även svenska tandläkare tillåts nu att använda den effektiva N2-metoden för rotfyllning.
Med den metoden kan 500 miljoner kronor sparas årligen åt patienterna och lidandet minskas. Därför kämpade tandläkare Sven Rosenbaum i Arboga för användadet av N2 vid rotfyllning av tänder.
På tandläkarhögskolorna lärde professorerna ut en rotfyllnadsmetod som kallas guttaperkametoden och de berättade för de blivande tandläkarna att om de var riktigt duktiga skulle ”bara” var tredje rotfyllning misslyckas.
Det var dessa professorer i rotfyllnadskonst, som alltså hade som yrke att lära ut den gamla guttaperkametoden, som kämpade mot Arbogatandläkaren och lyckades få socialstyrelsen att stoppa användandet av N2-metoden.
Mot detta hjälpte inte Sven Rosenbaums argument, att det under åren gjorts ungefär 1 miljon rotfyllningar med N2 i Sverige och att ingen - alltså ingen - av dessa hade misslyckats.
För Socialstyrelsen trodde mer på sina fyra professorer i rotfyllnadskonst och svenskarna måste (till både onödigt obehag och onödiga kostnader) fortsätta smaka på den metod som bara lyckas i två fall av tre - om tandläkaren är skicklig.
(Mer om just rotfyllningar följer direkt efter den här artikeln)
HARRY HOLM
November 2004
Har du frågor eller kommentarer till detta eller andra tankar omkring tandlagningar, sänd ett e-mail till kontakt@arbogasidan.se
-----------------------------------------------------------
Tio fakta om rotfyllningar
* En ny infektion i en tand rotfylld enligt konstens regler med N2 förekommer i 5 - 10 % av fallen medan guttaperkarotfyllda tänder på sikt blir infekterade i ca 50 % av fallen.
* Klinisk forskning på N2 har gjorts i Sverige av tandläkare Lennart Telander. Resultaten var enastående goda och materialet publicerades i Tandläkartidningen 1966. Efter detta förbjöds försäljning av N2 1972, användning av N2 1988, samt klinisk forskning 1989.
* Elementära farmakologiska principer säger att man vid bedömning av ett ämne i ett farmakologiskt preparat måste ta hänsyn till mängd, koncentration, samt var, när och hur preparatet används. En N2-rotfyllning innehåller 2-3 mg paraformaldehyd vars bakteriedödande och därmed toxiska effekt är borta efter 5 dygn.
* En N2-rotfyllning innehåller mindre paraformaldehyd än vad som förekommer naturligt i en liter mjölk.
* Det finns inget ämne som kan mäta sig med paraformaldehyd i fråga om att effektivt döda bakterier i en rotkanal.
* Kalciumhydroxid, som ofta används som desinficerande inlägg av svenska tandläkare, har mycket ringa effekt på bakterier. Den toxiska effekten, mätt i antalet döda celler i gränsskiktet till rotfyllningsmassan, är densamma hos N2 och kalciumhydroxid.
* Den svenska kritiken mot N2 gällde från början inte så mycket paraformaldehydinnehållet utan andra ämnen. Först sedan fabrikanten tagit bort de kritiserade ämnena riktades motståndet mot paraformaldehyd.
* Trots att belackarna av N2 i Sverige är emot paraformaldehyd använder många av dessa Dakin's lösning som är en desinficerande vätska och som används vid rensning av rotkanaler. Effektiviteten hos Dakin's lösning beror på att det bildas just paraformaldehyd när vätskan kommer i kontakt med biologisk vävnad.
* Antalet rotfyllningar som gjordes i USA under 50-talet var ca 4 miljoner om året. Efter introduktion av N2-metoden ökade antalet rotfyllningar snabbt och är nu uppe i över 20 miljoner. Detta betyder att många miljoner tänder räddats från utdragning tack vare N2.
* I Sverige råder en situation som liknar den som rådde i USA på 50-talet, dvs många tänder som skulle kunna räddas med en rotfyllning dras i stället ut. Den svenske tandläkaren har tidigare saknat tillstånd att använda det medel som gett de amerikanska kollegorna möjlighet att rädda så många tänder.
***
Fett behöver vi
Men inte socker och light-produkter
Diskussionerna brukar gälla mediciner och vård, inte varför folk blir sjuka. Det debatteras om vem som ska betala för sjukskrivningarna men inte vad som gör att de ökar.
Därför ska Arbogas riksdagsman Jörgen Johansson ha beröm för att han tar upp den delen av problemet i en motion. Tyvärr har han haft för lite tid för att sätta sig in i frågan. Därför har han i motionen krävt höjd skatt på fet mat.
Men det är inte fettet som är boven, tvärtom äter vi för lite fett vilket resulterar i både depressioner och rent fysiska hälsoproblem.
Boven är lightprodukterna och inte minst sockret, som om det uppfunnits idag skulle ha blivit förbjudet (enligt en forskare i ämnet).
Det finns forskning som tycks visa att fettsnål kost ligger bakom den stora ökningen av fetma hos dagens befolkning. Margariner och olika så kallade light-produkter bidrar till diabetes, depressioner, hjärt- och kärlsjukdomar samt koncentrationsproblem.
Fettsnålt - en villolära
Vid så kallade hälsodagar i Köpenhamn talade den kanadensiske biokemisten Udo Erasmus om fettets betydelse för hälsan. Han gjorde upp med villolärorna om fettets orsak till övervikt och den, som han sade, hysteriska kolesteroldebatten. Och han betonade att det viktiga är att vi får i oss de två viktiga fettsyror som kroppen inte kan producera själv.
Närmare 70 procent av dödsfallen i Nordamerika kommer av så kallade degenerativa sjukdomar, sjukdomar av en sort som knappt fanns vid 1900-talets början. Dessa sjukdomar beror på att det fattas något i maten vi äter. Udo Erasmus har beräknat att 90 procent av befolkningen har för lite av linolensyra och linolsyra i sin kost.
Fettbrist ger depression
Vid en psykiatrikonferens talade David Horrobin. Han är anställd vid ett företag i Skottland som utvecklar mediciner mot depression, mediciner som utgår från de fettsyror som finns i fiskolja. Han tror att många deprimerade helt enkelt lider av ett slags näringsbrist.
Fettsyran i fråga innehåller ett ämne som heter eicosapentaenoic acid, förkortat EPA. Det ämnet ingår i våra hjärncellers membran.
David Horrobins studie utfördes på 70 patienter som inte hade blivit hjälpta av vanlig antidepressiv medicin. Av dessa fick 35 ett gram EPA per dag, 35 trodde att dom fick det.
I den förstnämnda gruppen blev två tredjedelar betydligt bättre.
Forskare i Israel har nått samma resultat. Och det är ju inte så konstigt, eftersom tidigare studier har visat att deprimerade personer har mindre med EPA i blodet än andra.
För barnens skull
Kommunpolitikern Hans Sternlycke i Mölndal fick hånfulla kommentarer och blev nedröstad när han förslog att barnen i hans kommun skulle få smör i stället för margarin till brödet i skolmaten. ”Smör är ju fett och inte bra för barnen”, ansåg de andra politikerna.
Enligt Sternlycke är det precis tvärtom. Är det något som är farligt att äta så är det margarinet, som innehåller en massa kemikalier och som dessutom har berövats det animaliska fett som människans måste ha för att få leva bra och vara frisk.
I Stockholms län till exempel är nu 30 procent av kvinnorna, 50 procent av männen och 25 procent av tioåringarna överviktiga eller feta.
Varför har ingen frågat sig varför vi har allt fler feta människor samtidigt som vi äter allt mindre naturligt fett och istället konsumerar light-produkter? undrar Hans Sternlycke.
Margarinets vådor
Efter upphettning och diverse kemisk behandling inklusive tillsatser får vi det färdiga margarinet. I det är det ont om naturligt fett och därmed ont om viktiga ämnen som kroppen behöver.
För att hjärnans cellmembran skall fungera bra krävs – särskilt hos de växande barnen – naturligt fett, sådant som finns till exempel i smör och kallpressad matolja. Och det får man inte genom margarinet.
Följden kan bli koncentrationssvårigheter, försenad utveckling av motoriken samt läs- och skrivsvårigheter.
En undersökning gjord av Folkhälsokommittén i Västra Götaland visar att i en grupp elever i årskurs 9 som åt margarin, var allergier vanligare än i den grupp som åt smör.
– Svenskarna är storkonsumenter av margarin, skriver Gunnar Lindgren, författare som specialiserat sig på livsmedelsfrågor. Samtidigt ligger vi också högt när det gäller förekomsten av till exempel hjärt- och kärlsjukdomar, barndiabetes och vissa cancerformer. Finns det ett samband?
Light-produkter och socker är bovar
I reklamen slår man stort på ordet light. Men det finns inga bevis för att man går ner i vikt genom att äta light-produkter. Däremot bör ordet light vara en varningssignal för den som vill går ner i vikt, inte minst om man läser innehållsförteckningen, på exempelvis en light läskedryck, och ser att där står ordet aspartam.
Aspartam används i stället för socker, det är lättare och billigare att tillverka. Aspartam (E951) är omkring 200 gånger sötare än vanligt socker. Så, oj vad tillverkarna sparar pengar på att inte använda socker.
I vår kropp styr signalsubstansen serotonin viktiga funktioner, bland annat mättnads- respektive hungerkänslorna. Om man äter eller dricker något som innehåller aspartam så blockeras förmågan att känna sig mätt. Man vet alltså inte när det är dags att sluta äta eller dricka. Alltså innebär light-produkterna att du går upp i vikt, fast du egentligen vill gå ner.
Som en liten krydda till tveksamheterna i reklamen att light gör dig lättare, kan vi berätta att aspartam levereras från det världsvida kemibolaget Monsanto, det vill säga samma koncern som tillverkar bekämpningsmedlet Roundup.
HARRY HOLM 2004/10/10
LÄS PÅ NÄTET:
www.gunnarlindgren.com
Debattören Gunnar Lindgrens egen hemsida med tankeväckande material.
Om kosten och barns utveckling:
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=597&a=16082
Depression = näringsbrist i hjärnan? Om de viktiga essentiella fettsyrorna...
http://www.montessoriforbundet.a.se/tidningen/4_2002/fettsnalt.asp
Faran av fettsnål mat till barn som växer.
http://www.gunnarlindgren.com/kost
Snabbmaten innebär risker för både kroppen och själen.
http://www.bittensaddiction.com/biokemi.htm
Barn och vuxna äter allt mer socker, vilket ändrar hjärnans kemi och skapar beroende och ändrat beteende.
http://www.konsumentsamverkan.se/11verk/kampanj/lightprd/varfasp.htm
Om light-produkter, och aspartaminet som stör serotoninproduktionen.
|