wrap-script-literals: no
 

wrap-script-literals: no
wrap-script-literals: no gamla bron
wrap-script-literals: no
 
NYTTIGARE
MED KOR


Fett från djurriket står inför en renässans. Allt fler hävdar att smör är mer hälsosamt än margarin. Läs om nyttigt fett här intill.

FOTO: HARRY HOLM


wrap-script-literals: no
    FAKTARUTA
wrap-script-literals: no

wrap-script-literals: no
Utdrag ur vår Hälso- och sjukvårdslag (1982:763)

Inledande bestämmelser
1 § Med hälso- och sjukvård avses i denna lag åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Till hälso- och sjukvården hör även sjuktransporter samt att ta hand om avlidna.
   I fråga om tandvård finns särskilda bestämmelser. Lag (1992:567).

Mål för hälso- och sjukvården
2 § Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen.
   Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Lag (1997:142).

Krav på hälso- och sjukvården
2 a § Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att den skall särskilt
   1. vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen,
   2. vara lätt tillgänglig,
   3. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet,
   4. främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen.
   Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten.
   Varje patient som vänder sig till hälso- och sjukvården skall, om det inte är uppenbart obehövligt, snarast ges en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd. Lag (1998:1659).

2 b § Patienten skall ges individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns.
   Om informationen inte kan lämnas till patienten skall den i stället lämnas till en närstående till patienten. Informationen får dock inte lämnas till patienten eller någon närstående om det finns hinder för detta i 7 kap. 3 eller 6 § sekretesslagen (1980:100) eller i 2 kap. 8 § andra stycket eller 9 § första stycket lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Lag (1998:1660).

2 c § Hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa. Den som vänder sig till hälso- och sjukvården skall när det är lämpligt ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada. Lag (1998:1660).

wrap-script-literals: no

wrap-script-literals: no
 
   
wrap-script-literals: no
 
wrap-script-literals: no
 
wrap-script-literals: no
 
wrap-script-literals: no
   
wrap-script-literals: no
 
 
 
   
 
 
 
   
 
 
 
   
 
 
 
   
 
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 




wrap-script-literals: no

  

wrap-script-literals: no
**

wrap-script-literals: no

LÄSNING OM HÄLSOFRÅGOR
**  
  Från SVT:s hemsida, v 47, 2004
Kost med lite kolhydrater bra för diabetiker
Maten är mycket viktig för alla som har diabetes. Men hur ska diabetiker äta egentligen? Ja, kanske är det inte som man tidigare har trott. I Karlshamn har man nämligen haft stora framgångar med en ny kostmodell som innehåller mycket lite kolhydrater. Patienterna har gått ned i vikt och några har till och med kunnat sluta helt och hållet med insulin.
Göran Turesson från Sölvesborg är en av dem. Han har diabetes typ 2, eller hade ska vi kanske säga. Han har tappat 18 kilo, kunnat sluta med insulin och mår mycket bättre genom att äta annan kost. Dessutom får han återuppta sitt arbete igen som busschaufför.
  Jörgen Vesti Nielsen, som är överläkare på medicinkliniken på Blekingesjukhuset i Karlshamn, berättar att det handlar om att diabetespatienter ändrat sammansättningen på måltiderna. De vanliga råden till diabetiker, och även till överviktiga och andra som vill må bra, är att äta mycket kolhydrater och så lite fett som möjligt. Men i Karlshamn prövas en ny diet med extremt lite kolhydrater och istället en större andel fett och protein. Den gamla metoden med mycket kolhydrater, fungerar helt enkelt inte, menar Jörgen Vesti Nielsen.
 
Kolhydratfattig kost
* Ingen potatis, ris, pasta och liknande.
* Inga flingor eller gröt.
* Mjukt bröd förekommer nästan inte alls, däremot går det bra med grovt knäckebröd i små mängder.
* Andra kolhydratrika livsmedel som kaffebröd, godis, snacks m m ingår naturligtvis inte alls, men det gör det inte heller i vanlig diabeteskost.

Men maten är ändå näringsmässigt väl sammansatt, betonar dietisten Anna-Karin Nilsson. Det ingår exempelvis mycket grönsaker som ger viktiga vitaminer och mineraler.
  Göran Turesson och de andra diabetespatienterna har fått ändra sina matvanor ganska mycket och ta bort en hel del av den mat de åt förr. Men Göran tycker inte att det har varit svårt. Han tycker om kosten och det bästa av allt är att den gör honom mätt, trots att han äter förhållandevis få kalorier per dag. Att Göran inte har problem med hungerkänslor beror på att proteinrik mat har visat sig ge bättre mättnadskänsla än kolhydratrik mat.
 
Undersökningen
I den undersökning som gjorts i Karlshamn ingick 16 personer som fick äta enligt den nya lågkolhydratsmetoden och 15 personer i en kontrollgrupp som fick de traditionella kostråden för diabetiker.
  I kontrollgruppen hände nästan ingenting med patienternas blodsocker och vikt. Men de som åt enligt den nya kostmodellen med lite kolhydrater sänkte sitt blodsocker rejält och tappade i genomsnitt drygt 11 kg i vikt under de 6 månader som försöket pågick. Och dessutom fick de bättre kolesterolvärden!
 
Byt ej kost på egen hand
- Det är fantastiska resultat vi ser med den här metoden, säger Jörgen Vesti Nielsen. Men det är viktigt att inte experimentera med lågkolhydratsmetoden på egen hand om man är diabetiker. Eftersom behovet av insulin sjunker snabbt måste man stå under uppsikt av läkare eller diabetesteam.
  Metoden kan också passa överviktiga, som vill hitta ett bra sätt att gå ned i vikt.
Mer information: http://www.ltblekinge.se/bls/medicinkarlshamn/
 

**  

 


Var noga med vad tandläkaren stoppar in 1
Metaller i tänderna påverkar hela kroppen

Om din tandläkare tänker sätta in metaller i din mun, metall-blandingen amalgam eller guld det kvittar, så be att få något annat: Metallfri plast i små hål, keramik för större lagningar.
Gör inte tandläkare som du vill, så finns det en tvåstegsraket att ta till.
Först kan du vädja till hans förstånd, genom ett resonemang, genom att du frågar:
– Dom här nerverna som du brukar bedöva när du ska laga en tand åt mig, slutar dom i munnen eller var tar dom vägen?
– Nej, dom går i knippen till tinningarna och sedan ut i hela kroppen, till olika organ och muskler,
svarar tandläkaren, som säkerligen är så pass medicinskt kunnig att han vet det.
Din nästa fråga:
– Eftersom du tänker sätta in metaller i mina tänder måste jag fråga: Hur var det när du gick i gymnasiet? Fick ni lära er vad som händer om man sätter ner olika metaller i en vätska?
– Jo, man får ett batteri. Men nu slutar vi prata och lagar tänder i stället. Syster, amalgam...

– Stopp, säger du, för du vet ju nu att tandläkaren tänker göra ett batteri av din mun, han tänker sätta elström på dina tandnerver, ström som är på dygnet om och vecka ut och vecka in retar nerverna som går ut till bl.a. ryggmuskler, njurar, bukspottkörtel, till ögonen (det ju till och med så att en av tänker kallas för ögontanden) som till slut leder till krämpor och sjukdomar.
Mest dramatiskt friska brukar dom bli som tar ut sin guldtand och har amalgamlagningarna kvar,
vilket ytterligare styrker detta med batteri-effekten. (Guld är en ädel metall, amalgam innehåller mest oädla metaller.)
Tänker tandläkaren trots det fortsätta laga med metall i din mun, så måste du nog påminna honom om vad det står i Hälso- och sjukvårdslagens 2:a paragraf: Att han ska göra som du vill, typ. (Som du kan läsa i spalten här till vänster)
HARRY HOLM
November 2004

Har du frågor eller kommentarer till detta eller andra tankar omkring tandlagningar, sänd ett e-mail till kontakt@arbogasidan.se
------------------------------------------------------------

Var noga med vad tandläkaren stoppar in 2
Allmänhetens bästa segrade till slut
Nu är N2 är tillåtet som rotfyllningsmaterial

Nu är det flera år sedan Arbogatandläkaren Sven Rosenbaum gick ur tiden.
Det blev därmed EU-medlemsskapet som till slut vann segern åt honom.
Även svenska tandläkare tillåts nu att använda den effektiva N2-metoden för rotfyllning.


Med den metoden kan 500 miljoner kronor sparas årligen åt patienterna och lidandet minskas. Därför kämpade tandläkare Sven Rosenbaum i Arboga för användadet av N2 vid rotfyllning av tänder.
På tandläkarhögskolorna lärde professorerna ut en rotfyllnadsmetod som kallas guttaperkametoden och de berättade för de blivande tandläkarna att om de var riktigt duktiga skulle ”bara” var tredje rotfyllning misslyckas.
Det var dessa professorer i rotfyllnadskonst, som alltså hade som yrke att lära ut den gamla guttaperkametoden, som kämpade mot Arbogatandläkaren och lyckades få socialstyrelsen att stoppa användandet av N2-metoden.
Mot detta hjälpte inte Sven Rosenbaums argument, att det under åren gjorts ungefär 1 miljon rotfyllningar med N2 i Sverige och att ingen - alltså ingen - av dessa hade misslyckats.
För Socialstyrelsen trodde mer på sina fyra professorer i rotfyllnadskonst och svenskarna måste (till både onödigt obehag och onödiga kostnader) fortsätta smaka på den metod som bara lyckas i två fall av tre - om tandläkaren är skicklig.
(Mer om just rotfyllningar följer direkt efter den här artikeln)
HARRY HOLM
November 2004

Har du frågor eller kommentarer till detta eller andra tankar omkring tandlagningar, sänd ett e-mail till kontakt@arbogasidan.se
-----------------------------------------------------------
Tio fakta om rotfyllningar
* En ny infektion i en tand rotfylld enligt konstens regler med N2 förekommer i 5 - 10 % av fallen medan guttaperkarotfyllda tänder på sikt blir infekterade i ca 50 % av fallen.
* Klinisk forskning på N2 har gjorts i Sverige av tandläkare Lennart Telander. Resultaten var enastående goda och materialet publicerades i Tandläkartidningen 1966. Efter detta förbjöds försäljning av N2 1972, användning av N2 1988, samt klinisk forskning 1989.
* Elementära farmakologiska principer säger att man vid bedömning av ett ämne i ett farmakologiskt preparat måste ta hänsyn till mängd, koncentration, samt var, när och hur preparatet används. En N2-rotfyllning innehåller 2-3 mg paraformaldehyd vars bakteriedödande och därmed toxiska effekt är borta efter 5 dygn.
* En N2-rotfyllning innehåller mindre paraformaldehyd än vad som förekommer naturligt i en liter mjölk.
* Det finns inget ämne som kan mäta sig med paraformaldehyd i fråga om att effektivt döda bakterier i en rotkanal.
* Kalciumhydroxid, som ofta används som desinficerande inlägg av svenska tandläkare, har mycket ringa effekt på bakterier. Den toxiska effekten, mätt i antalet döda celler i gränsskiktet till rotfyllningsmassan, är densamma hos N2 och kalciumhydroxid.
* Den svenska kritiken mot N2 gällde från början inte så mycket paraformaldehydinnehållet utan andra ämnen. Först sedan fabrikanten tagit bort de kritiserade ämnena riktades motståndet mot paraformaldehyd.
* Trots att belackarna av N2 i Sverige är emot paraformaldehyd använder många av dessa Dakin's lösning som är en desinficerande vätska och som används vid rensning av rotkanaler. Effektiviteten hos Dakin's lösning beror på att det bildas just paraformaldehyd när vätskan kommer i kontakt med biologisk vävnad.
* Antalet rotfyllningar som gjordes i USA under 50-talet var ca 4 miljoner om året. Efter introduktion av N2-metoden ökade antalet rotfyllningar snabbt och är nu uppe i över 20 miljoner. Detta betyder att många miljoner tänder räddats från utdragning tack vare N2.
* I Sverige råder en situation som liknar den som rådde i USA på 50-talet, dvs många tänder som skulle kunna räddas med en rotfyllning dras i stället ut. Den svenske tandläkaren har tidigare saknat tillstånd att använda det medel som gett de amerikanska kollegorna möjlighet att rädda så många tänder.

***

 

Fett behöver vi
Men inte socker och light-produkter

Diskussionerna brukar gälla mediciner och vård, inte varför folk blir sjuka. Det debatteras om vem som ska betala för sjukskrivningarna men inte vad som gör att de ökar.
Därför ska Arbogas riksdagsman Jörgen Johansson ha beröm för att han tar upp den delen av problemet i en motion. Tyvärr har han haft för lite tid för att sätta sig in i frågan. Därför har han i motionen krävt höjd skatt på fet mat.
Men det är inte fettet som är boven, tvärtom äter vi för lite fett vilket resulterar i både depressioner och rent fysiska hälsoproblem.
Boven är lightprodukterna och inte minst sockret, som om det uppfunnits idag skulle ha blivit förbjudet (enligt en forskare i ämnet).

Det finns forskning som tycks visa att fettsnål kost ligger bakom den stora ökningen av fetma hos dagens befolkning. Margariner och olika så kallade light-produkter bidrar till diabetes, depressioner, hjärt- och kärlsjukdomar samt koncentrationsproblem.

Fettsnålt - en villolära
Vid så kallade hälsodagar i Köpenhamn talade den kanadensiske biokemisten Udo Erasmus om fettets betydelse för hälsan. Han gjorde upp med villolärorna om fettets orsak till övervikt och den, som han sade, hysteriska kolesteroldebatten. Och han betonade att det viktiga är att vi får i oss de två viktiga fettsyror som kroppen inte kan producera själv.
Närmare 70 procent av dödsfallen i Nordamerika kommer av så kallade degenerativa sjukdomar, sjukdomar av en sort som knappt fanns vid 1900-talets början. Dessa sjukdomar beror på att det fattas något i maten vi äter. Udo Erasmus har beräknat att 90 procent av befolkningen har för lite av linolensyra och linolsyra i sin kost.

Fettbrist ger depression
Vid en psykiatrikonferens talade David Horrobin. Han är anställd vid ett företag i Skottland som utvecklar mediciner mot depression, mediciner som utgår från de fettsyror som finns i fiskolja. Han tror att många deprimerade helt enkelt lider av ett slags näringsbrist.
Fettsyran i fråga innehåller ett ämne som heter eicosapentaenoic acid, förkortat EPA. Det ämnet ingår i våra hjärncellers membran.
David Horrobins studie utfördes på 70 patienter som inte hade blivit hjälpta av vanlig antidepressiv medicin. Av dessa fick 35 ett gram EPA per dag, 35 trodde att dom fick det.
I den förstnämnda gruppen blev två tredjedelar betydligt bättre.
Forskare i Israel har nått samma resultat. Och det är ju inte så konstigt, eftersom tidigare studier har visat att deprimerade personer har mindre med EPA i blodet än andra.

För barnens skull
Kommunpolitikern Hans Sternlycke i Mölndal fick hånfulla kommentarer och blev nedröstad när han förslog att barnen i hans kommun skulle få smör i stället för margarin till brödet i skolmaten. ”Smör är ju fett och inte bra för barnen”, ansåg de andra politikerna.
Enligt Sternlycke är det precis tvärtom. Är det något som är farligt att äta så är det margarinet, som innehåller en massa kemikalier och som dessutom har berövats det animaliska fett som människans måste ha för att få leva bra och vara frisk.
I Stockholms län till exempel är nu 30 procent av kvinnorna, 50 procent av männen och 25 procent av tioåringarna överviktiga eller feta.
Varför har ingen frågat sig varför vi har allt fler feta människor samtidigt som vi äter allt mindre naturligt fett och istället konsumerar light-produkter? undrar Hans Sternlycke.

Margarinets vådor
Efter upphettning och diverse kemisk behandling inklusive tillsatser får vi det färdiga margarinet. I det är det ont om naturligt fett och därmed ont om viktiga ämnen som kroppen behöver.
För att hjärnans cellmembran skall fungera bra krävs – särskilt hos de växande barnen – naturligt fett, sådant som finns till exempel i smör och kallpressad matolja. Och det får man inte genom margarinet.
Följden kan bli koncentrationssvårigheter, försenad utveckling av motoriken samt läs- och skrivsvårigheter. 
En undersökning gjord av Folkhälsokommittén i Västra Götaland visar att i en grupp elever i årskurs 9 som åt margarin, var allergier vanligare än i den grupp som åt smör. 
– Svenskarna är storkonsumenter av margarin, skriver Gunnar Lindgren, författare som specialiserat sig på livsmedelsfrågor. Samtidigt ligger vi också högt när det gäller förekomsten av till exempel hjärt- och kärlsjukdomar, barndiabetes och vissa cancerformer. Finns det ett samband? 

Light-produkter och socker är bovar
I reklamen slår man stort på ordet light. Men det finns inga bevis för att man går ner i vikt genom att äta light-produkter. Däremot bör ordet light vara en varningssignal för den som vill går ner i vikt, inte minst om man läser innehållsförteckningen, på exempelvis en light läskedryck, och ser att där står ordet aspartam.
Aspartam används i stället för socker, det är lättare och billigare att tillverka. Aspartam (E951) är omkring 200 gånger sötare än vanligt socker. Så, oj vad tillverkarna sparar pengar på att inte använda socker.
I vår kropp styr signalsubstansen serotonin viktiga funktioner, bland annat mättnads- respektive hungerkänslorna. Om man äter eller dricker något som innehåller aspartam så blockeras förmågan att känna sig mätt. Man vet alltså inte när det är dags att sluta äta eller dricka. Alltså innebär light-produkterna att du går upp i vikt, fast du egentligen vill gå ner.
Som en liten krydda till tveksamheterna i reklamen att light gör dig lättare, kan vi berätta att aspartam levereras från det världsvida kemibolaget Monsanto, det vill säga samma koncern som tillverkar bekämpningsmedlet Roundup.
HARRY HOLM 2004/10/10

LÄS PÅ NÄTET:
www.gunnarlindgren.com
Debattören Gunnar Lindgrens egen hemsida med tankeväckande material.

Om kosten och barns utveckling:

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=597&a=16082
Depression = näringsbrist i hjärnan? Om de viktiga essentiella fettsyrorna...

http://www.montessoriforbundet.a.se/tidningen/4_2002/fettsnalt.asp
Faran av fettsnål mat till barn som växer.

http://www.gunnarlindgren.com/kost
Snabbmaten innebär risker för både kroppen och själen.

http://www.bittensaddiction.com/biokemi.htm
Barn och vuxna äter allt mer socker, vilket ändrar hjärnans kemi och skapar beroende och ändrat beteende.

http://www.konsumentsamverkan.se/11verk/kampanj/lightprd/varfasp.htm
Om light-produkter, och aspartaminet som stör serotoninproduktionen.

 
**  

 

Högt kolesterol är ingen sjukdom
Det är andra saker man dör av

Risken för en icke-rökare att dö av hjärt- och kärlsjukdomar är inte större för den med högt kolesterol än för den som med normala blodfettsvärden.
Larmet som skapade kolestrolskräcken i världen byggde på forskning på rökare.
För oss andra kan kolsterolmedicinering rent av vara till skada, enligt vad läkaren och forskaren Ulf Ravnskov förklarat i både svenska och utländska läkartidningar.

Forskaren i fråga har också visat att fettet inte är farligt och också att detta med medelhavskostens fördelar är en myt.
– Kostråden bygger i huvudsak på det faktum att vissa fettsyror höjer kolesterolet en smula, medan andra sänker det, skriver han på sin hemsida och fortsätter:
– Ett högt kolesterolvärde är emellertid ingen sjukdom. Ingen av tidigare  behandlingsstudier har heller lyckats sänka mortaliteten (dödligheten) hos de behandlade genom att sänka blodets kolesterolhalt med farmaka (medicin).
– De nya statinerna påstås göra det, men enligt de senaste rapporterna från hjärtkongressen i Orlando är det mycket som tyder på att det inte är själva kolesterolsänkningen som gör nytta utan andra av statinernas effekter på mevalonatets metabolism, vilket jag som den första påpekat i Lancet för flera år sedan. 

Kolesterolkampanjen bygger enligt Ravnskov huvudsakligen på studier av medelålders och äldre män och att man i många studier har inriktat sig på män med många riskfaktorer, till exempel rökare.
– Från dessa studier har man sedan extrapolerat till hela mänskligheten utan några reservationer, kommenterar han.

Vem är Uffe Ravnskov?
Uffe Ravnskov är medicine doktor, docent, oberoende forskare, specialist i invärtes sjukdomar och njursjukdomar samt privatpraktiserande läkare, Lund. 
Han började intressera sig för kolesterolfrågan 1989, då kolesterolkampanjen startade i Sverige.
Doktor Ravnskov försökte få in kritiska synpunkter i olika medicinska tidskrift men märkte ett massivt motstånd. Därför skrev han en bok, Kolesterolmyten, som publicerades i Sverige 1991 och i Finland året därpå.
Den blev utsatt för hård kritik i finsk TV av det han kallar kolesteroletablissemanget och programmet avslutades med att man satte eld på boken.

Sänkt kolesterol räddar inte liv
Men år 1992 publicerade British Medical Journal Uffe Ravnskovs meta-analys över alla dittills publicerade kolesterolsänkande experiment.
– Här visade jag att det inte är möjligt att sänka hjärtdödligheten genom kolesterolsänkning, däremot ökar den totala dödligheten, berättar han.
Analysen väckte livlig debatt och har tills idag citerats 100-tals gånger. Trots det har kolesterolkampanjen fortsatt, mediciner mot kolesterol har blivit en försäljningssuccé.
Uffe Ravnskov kommenterar:
– Avgörande har naturligtvis varit framgången med statinerna. Men statinerna kan annat än att sänka kolesterol, vilket jag påpekade i Lancet 1995. Läkemedelsbolagen har helt enkelt haft en osannolik tur att hitta ett kolesterolsänkande preparat som har andra och nyttigare effekter på hjärta och kärl.

Cancer på råttor
Ravnskov berättar från råttförsök att de så kallad statinerna inte sänker råttans kolesterol, men har samma positiva egenskaper på hjärtkärlsystemet som hos människan.
– Tyvärr är statinerna också cancerogena på gnagare. Man får hoppas att det inte gäller människan – annars har vi en medicinsk katastrof om ett par decennier där thalidomidolyckan vid jämförelse kommer att framstå som en västanfläkt.
HARRY HOLM
2004/10/20

**  

  Kalk mot högt blodtryck - och utan salt dör du
- Så har vi högt blodtryck. En av mina favoriter!, konstaterade dr Joel Wallach i ett föredrag i USA för några år sedan.
Och så fortsatte han:
- Det är ett av de tillfällen då läkarna säger till dig att sluta med olika saker t. ex. salt. De är dummare än kor för vad är det första vi sätter ut till kreaturen? Ett saltblock. Annars dör de. Man försöker inbilla oss att vi inte behöver salt. Du ska tro att du får allt du behöver i din sallad, i brödet osv. Tro inte på det heller!
- Kom ihåg att folken som lever länge lägger en stor bit salt stor som en druva i teet och de dricker många koppar om dagen. De lever på höga höjder, där det är väldigt torrt, de måste hålla kvar vätska. De sätter även till smör i teet!! Läkarna som lever tills de är 58 år, säger inget salt, inget
smör. De som lever tills de är 140 använder både salt och smör i teet. Även här har du ett val att göra.

Dog utan salt
- Man tog 30 miljoner dollar av våra skattepengar och för två år sedan, efter 20 års studier, kom man med en rapport. Man tog 5.000 personer med högt blodtryck och tog bort deras mediciner. Man satte dem på en mycket saltfattig diet. De dog allihop. Ingen större överraskning för mig, men någon fick en PhD-grad som belöning. När de tittade på resultatet sa de: Och, bara 99,5 % av människorna fick inget resultat av det här testet innan de dog. 0,3 % fick en minskning av blodtrycket med en grad innan de dog genom minskat intag av salt. De som bedömde denna rapport sa:
- Det spelar ingen roll för dessa patienter saltar allt de äter, jordnötter, pickles och allt de äter.
Att oroa sig för salter orsakar mer stress än att äta saltet.

Alla blev bra av kalk
- De hade en kontrollgrupp med högt blodtryck och dessa fick ett fördubblat intag av kalk. Försöket
avslutades efter sex veckor för de hade inte längre något högt blodtryck.
- Är det någon som har fått brev med en uppmaning av sin läkare att dubbla sitt kalciumintag för
att minska sitt höga blodtryck? Inte en enda en!, sade dr Joel Wallach.

**  

    Att tro är bra för hälsan
Religion är bra för hälsan. Det visar medicinsk forskning. Bön gör det lättare att slappna av, skriver Tidningen Dagen som (2004-09-21) presenterar en ny bok som heter Människans Hälsa.
”Allt fler naturvetenskapliga studier visar att det är bra för hälsan med tro. Det innebär att den traditionella uppdelningen mellan kropp och psyke inte längre är lika aktuellt”, skriver tidningen.
Boken är utgiven av Natur och Kultur. En av författarna är Kjell Kallenberg, medicinprofessor och präst.
**  

 

 
**  

 
**  

 
**  

 
**  

 
**  


 
**  


 
**  


 
**  


 
**  



wrap-script-literals: no
 

@rbogasidan

 
  E-mail:  
  kontakt@arbogasidan.se  

© Text och bild ärskyddade av lagen om upphovsrätt.
Eftertryck eller annan kopiering är förbjuden men texter får återges med angivande av källan.
"www.arbogasidan.se"

Välkommen till Arbogasidan. Här är det meningen att Du mest skall få veta sånt som inte är så lätt att skaffa sig kunskap om genom andra tidningar, bland annat därför att dessa inte har plats för allt som händer och sker.
 Min avsikt är att materialet bara skall vara till för Din skull kära läsare, för Ditt bästa.
  Om jag sedan inte alltid lyckas i denna min avsikt, så ber jag om ursäkt. Man är väl inte mer än människa.


 

HARRY HOLM
Ansvarig utgivare

 
     

 Något att lyssna på?
KLICKA HÄR FÖR MUSIKSIDAN!

*

Något att läsa?
KLICKA HÄR FÖR LÄSTIPS!

_________________________